Sunday, March 30, 2008

Kjuge mit Magnus

Jag är inte så bra på att fatta mig kort när det kommer till sånna här historier men ni får läsa det ni orkar.

I helgen åkte alltså jag och Magnus snålskjuts med Lars till Kjugekull. Lars var dittvingad på instruktörsseminarie. När jag i början av Mars fick nys om att han skulle ner bokade jag direkt en plats i bilen direkt, så även Magnus och längtat till denna helg har varit stor. Varje gång vi setts har vi pratat om alla problem vi vill prova, Magnus mest om dödslinjen Alla vill till himmelen. Själv har jag försökt att inte snöa in för mycket på något för att slippa riskera att bli besviken när det visar sig att jag inte kan göra det jag tänkt.

På fredagkväll anlände vi till Bäckaskog slott där vi hyrt in oss över helgen. Tyvärr var vi inte i tid för att klättra men det var kanske tur det då vi behövde allt skinn vi kunde få det kommande två dagarna.

Jag var inställd på att vädret kanske inte skulle vara så bra under lördagen vilket det inte heller var men efter att ha stått upp och käkat världshistoriens bästa frukost var det inget som kunde fördärva vårt goda humör - eller?

Magnus hade som sagt länge innan pratat om att han ville göra Alla vill till himelen så det var dit vi begav oss först för att han skulle slippa riskera att halka omkring på det höga svaet i regnet som komma skulle. Sticket var obefintligt men trots det gjorde han bra ifrån sig på den och det hängde på en lös häl att han kommit genom cruxet. Regnet det kom tilllslut och när detta hållit på en halvtimme var det ganska lönlöst att fortsätta så han bestämde att vänta med den tills senare.

Ferdinand
visade sig vara ett av få torra problem så vi körde på den. Magnus på sitten och jag på ståstarten. Han hade lite svårt att ta första lilla listen vilket är förståeligt då den var väldigt fuktig. Men plötsligt händer det som i trissreklamen och han fick crimpen, drog vidare till nästa list, fick upp foten och tog flaket. Sen körde han bara på och han statuerade exempel på hur man inte behöver använda fötter om man är tillräkligt stark då han campuserade sig förbi de sista moven.


Ferdinand ss 7C+


Efter försök på Abe Index och en upptäcktsfärd bland de stora stenarna för att hitta eventuella torra linjer gick vi på eftermiddagen tillbaka till kluvna stenen och den här gången såg det ut att vara juggar och inte slopers på kanten när Magnus efter några försök gled genom cruxet och upp till juggen halvägs upp för areten. Shit, tänkte jag, jag kommer verkligen behöva spotta honom på den här skiten och jag frågar mig vem som egentligen var räddast. När han tagit läppen och brutit över frågade han mig om jag inte kunde hämta kameran och ta några bilder - VA?! Sagt och gjort. Magnus skakade ur samtidigt som jag knäppte kort och när detta var gjort knallade han upp längs svaet - 4th ascent?!


Abe Index 7C


YES!


Pretty fucking far from OK?!


Efter dessa äventyr var båda nöjda för dagen och vi gick tillbaka till slottet och kollade på film. Fram mot kvällen hade Lars ännu inte kommit och filmen hade gjort oss väldigt hungriga och eftersom vi inte kunde ta oss någonstans fick det bli slottsresturangen. Vi kände att vi inte riktigt pssade in i umgänget men hungriga var vi så vad skulle vi göra. Vi hade på känn att det nog skulle kunna stå oss dyrt vilket det också gjorde men vafan - 245 spänn och då gjorde vi allt för att komma undan så billigt som möjligt vilket innebar: Ingen dryck, ingen förrätt, ingen efterrätt och till huvudrätt tog vi det som lät billigast - halstrad röding med tryffelsås...

Senare drog vi oss tillbaka till vår stuga och Lars liksom Norrköpingarna hade anlett vilka var i full gång med att korka upp så vi gjorde dem sällskap alla tre. Det var ett glatt gäng som satt runt bordet, framförallt de fyra musketörerna från Norrköping med Olle Wehlin i spetsen. Diverse rövarhistorier fick man höra och ska man tro alla berättelser om dreamlines kring Norrköping så finns det ett gäng projekt både boulders, sportleder och tradturer som kommer locka dit klättrare när det väl avslöjats var de ligger.

Jag valde att hålla mig undan från den finska ölen och såg gladeligen på när Magnus firade dagens stordåd. Han hade ju ända skickat det han ville göra (utom Abe Index) men jag var ännu lottlös så jag ville gärna leva även Söndagen, något som de andra verkade vilja se till att slippa. Kanske var det Robert och Olles ångest inför den kommande kampen med Monolith som drev dem till att ta till flaskan.

På söndagsmorgonen ville varken jag eller Magnus röra oss ur sängen på trots att vädret visade sig vara mer lovande en dagen innan. Jag vaknade med ont i halsen - förkyld igen och Magnus verkade fortfarande känna av de ölen sen kvällen innan. Inte ens slottets dunderfrukost kunde glädja oss men väl på Kjuge vaknade vi till lite ialla fall.

På förmiddagen var vi vägen om Sonic och kollade in Kalle Boströms dödligt hårda projekt sittstarten till Sonic 7B+.


Lithium LS 8A


Under dagen lyckades vi leta oss fram till Våroffer och Korsfäst men där var det inget kul, ialla fall inte för mig. Magnus gled så klart upp för bägge på första försöket vilket gjorde att det såg ut som man kanske skulle ha en chans men det var inte värt mödan att prova.

Efter detta styrde vi kosan mot kluvna stenen för att kolla in Robert och Olles kamp med Monolith. På vägen passerade vi Cafeblocket där det blev ett kort stop så Magnus kunde dagsflashade Abe Index och jämfört med hans press dagen innan såg det ut att vara ett annat problem han klättrade. Men han fick trots allt betala med blod för att få ticken. Därmed hade han gjort allt han tidigare pratat om plus lite till och det blev hans sista skick under denna resa men han sa sig själv vara väldigt nöjd och hade han inte varit det hade jag strypt honom.

Själv kom jag inte upp för mer en ett problem den här gången men jag var nära på Stearin - Igen

Det roligaste på hela resan bortsett från att se Magnus krossa och lära känna Norrköpingarna var nog ändå att se Olle Wehlin bli totalt nedpsykad under Monolith. Det gick så långt att han började tveka på att den ens var gjord efter att för tionde gången i rad vänt med ett move kvar - De till juggen på toppen. Mange var inte dummare än att hålla sig på säkert avstånd och parkerade crashpadden på andra sidan taggtråden där han var säker under Olles raseriutbrott.




Olles självförtroende verkade vara totalt bortblåst när han lämnade Kjuge för andra gången utan att klättrat Monolith.


Slagna hjältar

Vid fyrasnåret på eftermiddagen när Norrköpingsgänget dragit hem och jag och Magnus fått vår dos av Kjuge för de här gången och ville bara hem vi också. Som väl var dröjde det inte länge innan Larsa dök upp och vi kunde kämpa oss in i Forden för en dramatisk hemresa...

Tack Lars och Magnus för en fantastiskt rolig helg!



/DO

No comments: