Bouldersgate: April 2010

Friday, April 30, 2010

Dagens Ticinobild

Mange på Freak Brothers i Chironico, Schweiz.

/DO

Tuesday, April 27, 2010

Ticino 2010 - The Movie

Här har ni den - Som vanligt inte någon direkt kandidat till Climbingmovie of the year men förhoppningsvis glädjer den någon. Manges och Geirs klättring är ju väl värd att kolla in!

/DO

Monday, April 26, 2010

Stefan har verkligen glimten i ögat med namnet på sin nya testpiece, sittstarten till Sammy Dahlman är fan bäst - Inglorius Bastards a.k.a Sammy sug på den i Knutby, Linköping. Stefan kände på projeket till och från i höstas och nu när han är i slag passade han på att göra förstabestigningen. Hans andra 8B och hårdare på en vecka (19/4 gjorde han första bestigningen av The Hourglass 8B+ på Björnblocket i Västervik). Way to go! Stört inspirerande för en annan när folk sänder så hårt. Jag ska fan också bli stark!

Följ Stefan på hans blogg - Blocv-vik

/DO

Sunday, April 25, 2010

Geir gör Trinity

Geir verkar onekligen vara i sitt livs form och har nu gjort första repetitionen av Manges testpiece Trinity 8c i Svanvik. Oerhört imponerande. Grattis som fan!

/DO

Ticino 2010

Som sagt går tiden fort, ofattbart fort och efter vad som kändes som en blixtvisit i Ticino efter att förra onsdagen ha flytt Font för den här gången är jag åter hemma, nästan 4 månader senare så att säga.

Om den rent klättermässiga biten i Schweiz har jag inte mycket att säga vad beträffar min egen klättring. Jag var efter lång tids oavbrutet slit i Font mer eller mindre tömd på motivation och efter att jag de första dagarna försökt tvinga mig själv till att slita vidare gav jag ganska snart upp planerna på att projektera och nöta på problem och försökte istället bara njuta utav att vara där i bra väder med goda vänner. Om Magnus och Geir´s klättring däremot finns mycket att berätta, lite för mycket och i väntan på filmen jag ska klippa kan man kort säga att dom gjorde rent hus. Givetvis finns det klättrare som skulle kunna gjort mer och hårdare problem under två veckor i området, men dom är lätt räknade. Att ligga på en nivå där man kan flasha 7C-7C+ och göra ett par 8A-8A+ per dag är få förunnat. Oerhört inspirerande och lärorikt för mig att se - Props boys!

Geir på sitt send of the trip - Freak Brothers 8A+ i Chironico

För den som vill veta mer om dagarna kan man för att vara lite mer översiktsfull säga att vi träffade en stark rumän som bodde under en sten, grillade, skrattade, klättrade givetvis, misslyckades och lyckades, tältade på en parkering, dushade inte, solade, åt tonfisk, spelade kort och läste Ernie och Knasen - Bumlife at it´s best!

Mange med sina patenterade

äggmackor...

Nu är det skönt att vara hemma. Jag känner mig sliten efter 20 timmars sträckörning från Chironico till Göteborg, vilken delades upp mellan mig och Geir och detta ett par dagar innan jag orkar mig ut till mina efterlängtade projekt här i hemma-skogarna men jag är psyched och kan inte vänta. Jag har en dryg månad på mig innan en ny sommar med mycket slit och lite mindre klättring stundar och jag ser fram emot att klättra mig sönder och samman innan dess!

/DO

Sunday, April 18, 2010

Swiss updates

Det regnar och tur fan är det för till följd av mycket bra väder våra första tre dagar här i Ticino är fingertopparna nedslitna till benet. Det är en minst sagt stor omställning att gå från den lena Font-klättringen till att dra mellan nypiga lister och än har jag inte riktigt fått saker och ting att fungera som jag vill men jag ser det hela som en bra start-up inför hemkomsten.

Geir och Magnus far fram i en rasande takt och förgör mer eller mindre allt som kommer i deras väg. Dom har på 3 dagars klättring gjort 4 8A vardera samt flashat varsin 7C. Magnus leder dock den interna kampen dom två emellan i och med sin andra hårda flash, La Grottte de Sopirs i Cresciano. Mäktigt och vansinnigt inspirerande att se dom båda i sådant här slag.

Fredde tycks också vara i sitt livs form. Igår gjorde han La Grotte de Sopirs 7C+ och kommer när som helst att också göra La Vent nous portera 8A Chironico.

/DO

Tuesday, April 13, 2010

Dag 100

Livet i Font har trots lacket på blogginlägg fortgått sedan flytten från Premiere Classe hotell. Jag har sedan en och en halv vecka flyttat in i familjen Senderlövs gite och har fått lära mig den hårda vägen hur det är att leva med småbarn. Vädret har tills nu varit bra, till och från lite i varmaste laget, men det har gått att klättra i stort sett varje dag.

Jag har verkligen jagat runt bland blocken och försökt suga ut så mycket som jag någonsin kunnat ur skogen innan jag lämnar den för den här gången och kroppen börjar nu säga ifrån att det kanske är dags att lugna ner sig lite. Det hela börjar verkligen att lida mot sitt slut, vilket känns oerhört ledsamt, och morgondagens väderläge får avgöra om vi, Fredde Dahl och jag, drar vidare till Ticino, Schweiz eller stannar ytterligare en dag.

Tiden går som vanligt fortare än man är medveten om och jag fattar inte att det gått 100 dagar sedan vi kom hit ner den 4 januari. Jag har sedan dess hunnit klättra ganska mycket, trots Fontans värsta vinter sedan 6 år tillbaka, men MYCKET har jag kvar som jag vill göra, och utav det har jag inte ens hunnit prova en tiondel. Fontan är tvivelsutan för stort och för bra och jag frågar mig varför man inte tar sitt pick och pack och flyttar hit. Visst börjar jag känna en viss längtan hem och tycker att det ska bli jättekul att komma tillbaka till projekten från förra hösten som förblev ogjorda men på samma gång känns det som sagt väldig tråkigt att åka härifrån och som att jag utan att tveka skulle kunna stanna här lika länge till om inte längre...

Photo: Luc Percival

Innan hemfärden planeras en en dryg vecka i Schweiz med mutantduon Mange och Geir som nu är på plats i Magic Woods. Bloggen kommer antagligen upptaderas i samma takt som det sista dagarna, det vill säga inte alls. Men vad bryr väl jag mig, jag ska få klättra crimpiga problem på goo granit!

/DO