Filmen om Symplegma

Det blir för min del inte många knop gjorda på utomhusfronten just nu. Det är förvisso av egen fri vilja som jag valt att hålla mig till plastbitarna på Fabben och Labbet, men även om jag velat annat så hade det inte blivit lätt att åstadkomma någon typ av utomhusklättring där simfötter inte skulle vara nödvändiga för att nå instegen. September månad har hittills varit en allt annat än bra månad för de som vill klättra ute. Till skillnad från förra hösten då det bjöds på många fina dagar. Några utav dessa spenderade jag i krokarna kring Utby med att försöka avverka några klassiker som ännu inte blivit strukna från ticklisten. Symplegma var ett av dem...

/DO

Film - La Bousse ss

Jag fick slita för att hålla ihop den här med blödande, spruckna fingertoppar. Alla fingrar var tejpade utom två vilket gjorde det en aning svårt att gräva sig in i crimparna och lite förvånad var jag över att det gick vägen. Dock är det skönt att ha problemet gjort.

/DO

Sockerbiten - Check

Att all aktivitet rörande utomhusklättring skulle komma att vara utesluten denna söndag trodde jag inte att det var tu tal om när jag i morse väcktes utav regnet som slog mot fönsterbläcket. Typiskt att straffas med dåligt väder när man äntligen skulle få vara frisk och ledig på samma gång, tänkte jag. Men klättra ville jag och klättra skulle jag, frågan var bara hur och var. Efter visst tvivel beslutade jag med Henke om att hämta upp honom i hans hem i Utby för ett träningspass på Domen.

Väl på väg efter själva upphämtningen tog resan mot Domen en annan törn en planerat i och med skiftningar i vädret och vi hamnade i ett oväntat torrt Gärdsås (Utby) framför ett problem som för min del nog kunnat ses som en nemesis - Sockerbiten. Vid flera tillfällen har jag stått vid insteget i hopp om att få klättra de klassiska problemet signerat Herr Sennelöv men knappt lättat från marken. Vad det berott på, mer än att jag kanske inte varit tillräckligt stark/duktig, vet jag inte säkert men en sak är det inget tvivel om och det är att problemet verkligen inte passar mig, i alla fall inte det två startmoven (läs cruxmoven) som leder upp till den lätta men fina toppen. Och att jag idag skulle komma att få till problemet hade jag väl på plats mycket svårt att tro då det rådde ofattbart dåliga förhållanden i området.

(Gammal bild)

Vi värmde upp med att göra areten bredvid innan vi nöp tag i startgreppen till Sockerbiten, som Henke trott skulle bli en lätt match att repetera såsom alltid, men som just denna eftermiddag skulle visa sig bjuda på motstånd även för förstabestigaren. Båda fick vi slita rejält med hud innan vi med varsin beta lyckades nå toppen och medan jag gladde mig oerhört åt att kunna stryka ännu ett problem från ticklistan muttrade Henke över att ha behövt anstränga sig för att göra det i normala fall lätta problemet...



/DO

Friday Fistfight i Utby

Lyckades igår mellan skurarna i gott sällskap av Johan Gross leta mig till Utby. Siktet var för hans del inställt på La bousse-blockets kanske hårdaste problem (trots att den inte berikad med blockets högsta grad), El Maco ss. Hans första försök för dagen var riktigt bra men blöta grepp precis innan toppen sabbade dagsflashen. Men efter ett lite sämre andra försök gick problemet ner som skit för dagens tredje try.

Jag passade på att ge La Bousse ss ett go. Hade ett försök som var ok och kanske borde den ha varit gjord vid det här laget men jag höll inte ihop det som jag borde och slutade därför sendless.

Efter en liten drift-away till Plan 5 avslutade vi förmiddagen på Sauron. Jag höll mig i skinnet och sparade hud till de kommande kvällspasset med Henke och Petter. Johan sände i mycket god stil efter att han fått till den för honom ganska långa startsvingen. Bra jobbat och tack för en go förmiddag!

/DO

Den nya generationen besöker Utby

Ett av dom kanske senaste tillskotten till svensk klättring gjorde idag på eftermiddagen en blixtvisit i Utby tillsammans med sin far. Joar Sennelöv visade i förbifarten på väg till dagis var skåpet skulle stå med en bestigning av ett problem som nog med säkerhet kan kallas världens lägsta och för den som inte når högre än 60 centimeter från marken kan Joars nya problem brevid La Bousse-blocket nog rekomenderas starkt. Jag, Axel och Emil slet hårt på diverse andra problem och vissa av oss blev mer framgångsrika än andra.

(Foto Emil Rylander)

/DO

Mellan varven

Sitter och filosoferar lite så här halvtid av det som av mig anses vara en av årets höjdpunkter, älgjakten. En del har hunnit hända sedan sist jag skrev här. Jag har bouldrat lite. Stefan Raz. med familj var på besök i mitten av förra veckan. Lite för hög luftfuktighet gjorde att vi led svåra förluster mot diverse problem. Stefan lyckades emellertid stoppa ett problem i påsen för att ta med sig hem, La bousse ss. En annan som för stunden befinner sig i en ganska grov formsvacka slog nog rekord i att åka av högt på den ovan nämndas ståstart. Typ ett move från toppen. Oj, oj, oj...

Har i stort sett byggt klart problemen på Domen nu. Kommer kanske klämma in ytterligare några här och var men det får vänta några dagar.

Var i fredags tillsammans med Mange med om en händelse som för mig är helt unik. Något som satt lite spår...

I och med den dåliga formen och framförallt handleden som ställt till med besvär den sista månaden har jag nu inlett några dagars vila. Det suger att inte klättra men jag måste om jag vill kunna få något som helst ut av hösten.

Nedan följer några bilder från dagarna med Stefan...

/DO

Högström productions fortsätter att leverera

Magnus senaste skapellse som finns på internet att beskåda är en kort film från när han gjorde förstabestigningen av sittstarten till Snövit i Fjällbo... Enjoy!

/DO & MH

High Voltage - The Movie

Ok, här kommer filmen... Tyvärr lyckades vi missa själva bestigningen då min kamera var avstängd eftersom vi trodde Magnus kamera skulle fånga det hela men i själva verket var död pga. batteribrist... Och att försöka få honom att ge sig upp där en gång till var lönlöst så sorry...

/DO

Vad var det som hände...

I mitten av förra veckan var det alltså dags för oss gossar från äventyret i Västervik ett par veckor tidigare att dra ut på nya uppsåt. Ännu en boulderexpedition. Magnus fyllde sin väska med ett otal pinaler som inte gör sig särskilt bra i bouldersammahang. Det var selar, rep, bromsar, slingor, kilar, isyxor, you name it. Prylarna skulle senare komma till använding när han skulle fira sig ner för sitt monsterprojekt på Skivblocket vilket var det tänkta målet för dagen.

Blött, blött...

Det skulle dock komma att dröja en dag innan Magnus kunde sända trots bra försök dag 1. Nästan varje försök var han uppe och slog på greppet i cruxetmovet. Han gjorde det på topprep men inte när han kom ända nerifrån.



När han gav upp för dagen stod det ändå klart att det bara var en tidsfråga innan han skulle göra den. Geir var också uppe och nosade så förhoppningsvis får även han till den i vår.

Dag två hade Geir blivit sjuk och kunde därför inte komma med oss ut. Stackarn verkar inte tåla de hårda förhållanden som råder här på västkusten. Istället fick vi sällskap av Olof och Magnus syster Jenny.

By now hade det hela kommit till den punkten att det inte handlade om att fysiskt kunna göra cruxmovet utan att skrämma bort hjärnspökena och bestämma sig, nypa tag i greppet och utsätta sig för det nervkittlande slutet. På ett av många sista försök denna torsdagseftermiddag lyckades han göra detta. Han nådde och tog pinchen, klev igenom och korsade till slopern, aningen skakig. Den annars så lugna och tysta Magnus utbröt i ett djungelvrål som inte kan ha varit långt ifrån kraftfullt nog att ha vält väggarna på Fabben. Väl tillbaka på firm ground gled han omkring på moln med ett alla tiders leende. Jag har varit med honom när han gjort bra grejer tidigare men aldrig har jag sett honom så glad... Så det är bara att gratulera och hoppas att fler tar tag i det hela och gör High Voltage 8B på skivblocket...





FILM PÅ G...




/DO

8B i GBG

Så har det hänt. Efter en hel del jobb kunde Magnus idag bestiga sitt dödsprojekt på Skivblocket. Han ger den 8 meter höga testpiecen 8B tillsvidare så får vi se...

"High Voltage"

Mera om händelsen kommer så stay tuned...




/DO

Fredrik Dahl visits westcoast

På torsdagskvällen tog Västervikaren Fredrik Dahl det stora klivet bort från tryggheten på östkusten och begav sig till west-coast reviret.Det var vid hans ankomst försent för klättring så det blev straight to bed för att på fredagen ha krafter att offra vid Häller. När vi fått till otaliga försök på både Springboy och Springgirl och tro det eller ej magnus men hittat en ny bättre beta på den sistnämnda så rasade ett regnoväder in över oss och vi fick lägga benen på ryggen och fly till Fabben.

Blev tyvärr nada pictures därifrån då jag missat att det behövs ett minneskort för att få med bilderna man tar hem.


På lördagen var vi helt på det klara med att det ännu en gång skulle få bli Fabben men väl in Göteborg så visade sig våra övertygelser inte korrekta. Allt var så torrt det kan bli och sticket som infann sig var av välkommet slag.

Efter warm-up lyckades Freddan sätta upp Cruise control 7A+/B strax nedanför Slugg.




För att ge en beskrivning av hur Freddans problem ska klättras så startar det i det feta undertaget längst in i mitten av taket. Klämstenen används för att ta sig ut till areten vilken man sedan följer till toppen (bryt inte upp tidigare).

På söndagen ville sig inte vädret men jag var osäker på om jag skulle vila. Valet föll på Fabben vilket nog inte var så klokt. Var oerhört sliten sen gångna dagar och det hela blev ganska kvantitativt.

Planen var att få en vilodag efter detta men idag kommer nästa karavan från Västervik i och med Stefan med familj så det blir inte en lugn stund. Får försöka vila ändå och se på när dom klättrar.



/DO

Integrerad Maria

Som jag lovade Fredrik, om men lite sent...

/DO

Tystnad, tagning

Igår tog Magnus och jag steget in i filmindustrin i och med ett jobb för Domen som gick ut på att medvärka vid en filminspelning för Röda korset om nolltollerens mot nazism. Vår uppgift var att hjälpa till när paret som filmen kretsade runt var ute och skulle klättra. Detta innefattade bland annat att vi fick bygga ett ankare som skådespelarna skulle hänga i och slänga i under filmning vilket visade sig komma att bli ett av de bästa ankare jag varit med och byggt med bla. en stört bra placerad Alien av undertecknad :)


Jag led med den stackars utrustingen under hela inspelning då den krallige killen som spelade mannen i sällskapet verkade tycka att våld var nödvändigt för att lyckas klippa i karbiner och slingor - Han måttade ett par gånger och drog sedan i för allt han var värd när han skulle klippa i bulten.


Vi konstaterade snart att vi inte trivdes som moviestars, eller bakom- scen- crew som i det här fallet och återgår istället till vad vi trivs bäst med.


Efter en kort touching bace på Domen bar det återigen ut. Denna gång blev det klättring för egen del och filmcrewet var utbytt mot Freddan och lillasyster Ida Högström liksom Hylte var utbytt mot Utby´t. Värmen kvarstod men huden klarade sig ändå förvånansvärt bra. Fredrik och Ida klättrade sina första 6A boulders utomhus i och med deras bestigningar av Integrerad Maria - Congrats!


Efter en lång dag återstod bara att ta sig hem vilket skulle komma att visa sig bli svårare än någonsin innan. Jag tog bussen till Uddevalla och väl där hade jag ytterligare en mil att ta mig för att komma åt bilen. Kollade alla tidtabeller på hela busstationen och det visade sig att nästa buss gick först tio i tolv vilket inte var förrän en timme senare. Så jag knallade vidare till centarlen men utbudet var inte bättre där utan det fick bli att vänta den där timmen. Uddevalla är inte staden där tiden rinner iväg av sig själv speciellt inte en timme före midnatt en tisdagkväll. När jag väl lyckats fördriva tiden och gick ner till busstationen igen så kollade jag utav en händelse tidtabellen en andra gång varpå jag upptäcker att jag missat ett litet R i kolumnen vilket står för att bussjäveln måste beställas minst två timmar i förväg för att den ska dyka upp. Inga pengar i plånboken eller på telefonen så jag kunde inte ringa efter någon som kunde hämta mig och gå det vägrade jag. Jag lyckades nosa upp en taxi men 150 pix för att åka en mil går jag inte med på. Som tur var hade han en telefon jag kunde låna och ringa efter min privattaxi så hem kom jag tillslut men jag kan konstatera att Uddevall är sveriges sämsta stad vad gäller kollektivtrafiken - Hata Västtrafik!!!


/DO

Bombas och krokodil on caravan to Big High

Planen för helgen var Utby på fredagen och Tjörnbroklippan på lördagen. Jag och Magnus tränade först inne på fredag eftermiddag och damn va kul det var. Det var länge sedan jag va inne sist och ändå längre sedan jag klättrade rep.

På plats i Utby var Grabbarna grus och systrarna Högström samt Jennys hund Lukas. Jag gjorde kanske bort mig lite med att ödsla skinn på problem jag redan klättrat och borde tagit det lugnt stället. Det blev dock också några nya och jag stegar sakta men säkert närmre att göra alla problem i Utby.



Samma gäng var det som skulle komma att åka med oss till Tjörnbron dagen därpå dock med viss förstärkning i och med Magnus, Klara och Le Sendit (Hunden).

Senare samma kväll styrde vi vidare norr ut mot "The Big High" även känt som Stora Höga och väl där stod Freddan för logistiken i och med hans gettoinspirerade skjul på hjul som stod parkerad på campingen. Grill på gräsmattan eller rättare sagt ängen ända in på senkvällen och kylan gick hårt åt oss. Allt eftersom kröp vi närmre och närmre grillen och tillslut var vi på gränsen till att sitta och kura i varandras knän. Tillslut var det dock två tappra(jag nämner inga namn) som offrade att dra på sig "messtämpeln" och förslog att vi skulle flytta in och inte många minuter senare hade jag krupit ihop i sovsäcken och nannade sött.

Dag två bar alltså det av mot vad som var den huvudsakliga anledningen till vårt Big High besök - Tjörnbroklippan. Jag hade aldrig varit där tidigare och väl där kände mig splittrad och sprang fram och tillbaka mellan instegen som en överladdad duracellkanin och kollade in alla alla leder jag ville göra - Den ska ja gör, och den och den och den också osv. Förstås infriade jag inte direkt mina förhoppningar men stort sett så slutade det hela finfint.


Min highpoint var nog onsighten av Igen Pump vilken jag först var på väg att klättra över Jennys crashpad men efter att ha tänkte om och figurerat ut att om jag ändå skulle göra ett försök är det väl lika bra att jag gör det enligt konstens alla regler. Det blev en desperat 5 meters-resa på grepp som inte var direkt sticky. Jag lyckades få tag i en liten spricka med vänsterhand i vilken jag fick borra ner fingrarna. Jag halkade friskt omkring med båda händerna och när jag hade etablerat mig för att göra sista skicket hade det som tidigare varit två slutna fyrafingerscrimpar slidat av och blivet en enfingers-ledkrossar-mono-crimp höger hand och en inte mycket bättre tvåfingers till vänster. Det slutade med att jag kastade mig efter vad som så ut att vara en jugg och turligt nog träffade jag den bra. True will power på en led som i sanningens namn inte är något annat än en normal boulder. Graden på den kan nog diskuteras - Jag har uppfattat det som att majoriteten på 8a.nu anser att den håller 7a+ men jag håller mig till förslaget i guidboken, 6c+.

Magnus på Big Bang

Jag gav mig också på något som skulle föreställa ett flashförsök på någon 7a+ men det hela slutade med en mini- Kingswing vilken jag efter många om och men lyckades stoppa. Magnus promenerade upp för den ett par gånger innan vi gick bort till Big Bang 8a+.

Big Bang tror jag sattes upp av Calle Sellman och har en repetition genom Jens Larsen. Löjligt små grepp vilka Magnus hade svårt att dra nytta av och det blev tyvärr inget send denna dag. Om ni möter en 23 åring från Götet som påstår att jag gjort ovan nämnda led är det inget som stämmer utan han har blivit BLÅST.

Resten av gänget var hyfsat osynliga tyckte jag - Ida gjorde två 6a+ men det var allt jag såg av henne bortsett från när hon fick agera landningsbana åt en för mig okänd klättrare på väg ner.
Klara topprepade Enfingret 6a+ trots rädslan - Props till henne.



Liksom alla andra dagar hade även denna ett slut och vi firade med grill igen och som alla andra lördag kvällen som man minns dom sedan man var liten var det lördagsgodiset, the La Bombas och krokodilfilen som förgyllde denna tillställning.



/DO

Med goa gubbar från GBG

Tillsammans med tre goa gubbar (eller kanske är de fortfarande i grabbstadiet) från GBG vid namn Fredrik, Viktor och Markus / Grabbarna Grus / Trip, Trap Trull begav jag mig till Utby för some chill sportklättring. Stämningen var på topp och vädret kunde inte vart bättre. In på ICA för att proviantera sedan rask marsch till Fjällbo och vilken kväll det kom att bli väl där. Freddan placerade den som topp 5 i sitt liv vilket väl knappast kan vara ett dåligt betyg, eller - Hur händelserikt har mannens liv varit?!

Diverse värdelösa vitsar kunde man höra om man befann sig i vår närhet vilka i flesta fall Fredrik kan skyllas. Även andra små diskussioner ägde rum denna fredagkväll men av censureringsjäl förteller inte historien allt.




Klättringen då - Glömda väggen är trots ynka sex leder väl värd ett besök, i alla fall om man som jag av olika själ är nöjd efter fyra klipp och tio meters klättring. En av lederna, Par är kalasfin och rekommenderas verkligen. 6a slabben strax brevid vilken ser ut att bjuda på brottning från första klipp till ankaret är allt annat än vad man tror (...eller jag trodde) vid första anblicken och är alltså också väldigt fin. Samtliga grabbar grus lyckades dogga Birdie 6c.

Mackan på Boogie 6a

Viktor fick inviga sin nya firningsåtta och han gjorde det med stil - Det tog honom två försök att överhuvudtaget få ner repändarna till marken vilka hade en oerhörd förmåga att dra sig till en krokig gren - Detta kan ju dock aldrig skyllas på kastaren.




När fingertopparna hade fått sin dagliga omgång hudvård kröp vi upp på kullen och grillade korv och drack ljummen öl. Sedan som ett skott till centralen för att inte missa bussen hem och så var även denna dag över.




Det har varit lite klent på bild- och filmfronten de sista och jag ber om ursäkt och lovar att bilderna kommer så fort jag får hivat in dem från allas kameror och hårdiskar.



/DO

Helt enligt boken

Dagen har jag och Magnus ägnat åt repklättring i Utby.Vi har försökt vidga våra vyer den sista tiden och faktiskt klättrat lite trad. Eftersom vi båda är ganska nya på området har vi varit extremt försiktiga och verkligen försökt följa konstens alla regler - Allt vi gjort har vi gjort By The Book.

Vi inledde vid skivblocket där vi fick till varsin tradled. Magnus ska ju alltid vara värst och när jag knäckt honom totalt med min onsight av Gunnars Skräck kunde han ju inte vara sämre utan lade kilar åt sidan en stund och slet sig upp för Said´s 8b Gumminacken Second go. Slet är förresten fel ord att beskriva det med, promenerade upp passar bättre in.

Mr. Highstream verkade ha tjuvtränat på att lägga kil då flera satt som berget (...Hehe).
Traditionsenligt var han förstås tvungen att lägga en lite sämre första kil som kunde och skulle åka ur när han kommit en bit ovanför denna.

Med varsin bult och tradled i bagaget avrundade vi dagen på Utbys pizzeria där bagaren än en gång gjorde ett försök att lura Magnus på pizzakartongen. Denna gång med lite rabbat men Magnus lät sig inte luras.



/DO

Sendit i Fjällbo

Ännu en dag med strålande solsken och ännu en dag i Utby. Det var tillsammans med Magnus, Sendit och till en början också Klara som jag begav mig till de mytomspunna blocken nedanför Rabbiesväggen i Fjällbo vilka det har surrats om en hel del den sista tiden så det var en given anhallt - Inte helt oväntat var det där vi fastnade resten av dagen bortsett från en kort tur till Black- respektive White Russian.

Det kändes inte som att det var min dag idag utan jag stod tillbaka endel och kollade på Magnus som efter att inom lopet av en kvart gjort de för honom "lättare" problemen gick loss på det höga areteprojektet. Självmordsbenägen som han verkar vara gav han sig upp på den över Domens två små Borealpads, sin egen inte mkt större men något mindre utslitna PAD och med lilla klena mig som sin spotter. Jag kunde förstås inte hålla mig borta heller men jag skyller rädslan att jag inte kom upp - Klättermässigt är den ju en Piece of cake ;-)

Magnus på "Peters projekt"

Magnus var uppe och nosade en halvmeter från toppen på ett av få press från start men gjorde då en galen escape till blocket bakom areten varpå jag blev räddare än aldrig förr då jag inte fattade vad som hände utan ställde in mig på att få 75 kilo Högström i huvudet. Det gick som väl va bra och Magnus verkade trivas på blocket han landade på och fortsatte jobba på areten därifrån. Han hade lätt att kliva på och av bara en meter från kanten så han försökte känna in de sista moven och som han sa så hade det inte varit för kombinationen av landningen och brist på crashpads så hade det bara varit att trycka, men på samma gång antar jag att det är just dessa element som gör den till en testpiece.

Dagen avslutade vi nästan traditionsenligt på Utbys pizzeria där Magnus för en stund trodde att han skulle behöva punga upp med 40 kronor för en kartong att få med resterna av pizzan hem i men som tur är så var det inga giriga pizzabagare vi hade med att göra utan snarare ett gäng pajasar.

Lite updates vad gäller min ömma kropp så har jag haft ont i ryggen i en vecka och fått massage för de vilket gjorde det något bättre men i morse drog det till i hela nacken och det slutade med nackspärr så nu åker jag på ytterligare en massage al´a 400 pix vilket är nödvändig om det ska finnas någon somhelst chans att jag ska kunna åka till Västervik på lördag. Vi får se - To be continued så att säga...

För att unvika flera eventuella missförtsånd vill jag avsluta detta inlägg med att klargöra att jag i inlägget Sendingspree i STHLM när jag skrev "Expertutlåtande antyder att den kan vara enklare" då inte menade något allvar utan det var pure ironi trots att det kanske var lite difust.


/DO

Utby session - The Movie

En bild säger mer än tusen ord och en film säger mer än....? Vi filmade lite (!) igår och det lilla vi fick ihop satte jag samman på skoj och för att se hur det blev. Den som vill kan ju offra två minuter av sitt liv och kolla men förväntar er inget...

/DO

Utby session

Min dag började klockan fem i morse då jag tvingades upp för att hjälpa min far jobba. Efter några slitsamma timmar bar det hem för ett snabbt klädbyte och sen iväg till tåget som gick raka spåret till GBG, tyvärr inte hela vägen till Utby som var dagens destination.

På väg ner försökte jag förbryllt få tag i någon som kunde tänka sig ett par timmar bland Utbys fasansfulla knoppar men ingen verkade vilja göra mig sällskap. Jim var för rädd att förfrysa sina små prinsessfingrar och vågade sig därför inte ut utan flydde till Fabben. Det såg länge ut som jag skulle bli ensam denna lördageftermiddag men när jag kom till Domen för att låna pads fick jag se två kända ansikten och grabbarna grus vid namn Fredrik och Viktor var inte sena att haka på. Som bonus hade de även tillgång till bil så jag slapp bussen.

Fredrik på
"Grodans problem"

Till en början var vädret ljuvligt men allt eftersom började det blåsa lite och det var emellanåt gansks kyligt. Jag visade sällskapet runt bland blocken och de fick prova på diverse klassiker.

Ett nytt utryck stiftades nämligen att göra "En Fredrik". Det hela går ut på att man halkar ut för en lerig slänt, genom några taggiga buskar och ut på en gångväg framför ett gäng lördagspromenerare. En ganska underhållande sakt både för personen i fråga och för publiken.




Jag nära att göra Det andra taket när vi gjorde en räd till grottan för att Fredrik och Viktor skulle testa Integrerad Maria. Första försöket på den gick bra, andra inte fullt så bra och tredje slog jag en dec under juggen. Jag gjorde ett fjärde men var då för trött. Jag borde gjort fler försök men jag stannade inte kvar då jag var helt övertygad om att jag gjorde fel på något sätt eftersom det kändes väldigt soft men efter att stött på Sennelöv och Oskar visade det sig att jag gjort precis som man skulle.

"Det andra taket"

Jag börjar tycka riktigt bra om Utby och tycker mer och mer om det för varje gång jag åker dit. Det kommer bli många dagar där framöver förhoppningsvis redan i veckan...



/DO

Utby all over again

Ännu en dag då jag tvingades till arbete. Till skillnad från igår hade jag i alla fall betalt idag så det kändes lite bättre att slita idag. Utöver att arbeta var tanken att åka till Utby tillsammans med Jim Bruce men jag var väldigt osäker på om det verkligen skulle gå att vara ute. Här i Uddevalla regnade de för fullt och jag fick rapport via telefon av Jim att Göteborg, eller Åsa där han befann sig inte var torrt någonstans. Det kändes som vi skulle behöva ge oss 300 mil härifrån för att kunna klättra ute men vi bestämde att vi skulle ge Utby en chans.

Efter jobbet var det bara hem och packa, käka en grym frukost bestående av gårdagens kebabpizza, bacon och ägg samt ett gäng chokladbollar och sedan snabbt tillbaka till stan för att hinna med bussen till Göteborg.

Innan vi gav oss ut var vi en sväng om Domen för att låna en crashpad av Herr Högström. Lars var nära att lura på oss 8A airpaden för att vi skulle ta bilder när vi klättrar över den men i sista sekund efter nogranna överväganden avböjde vi erbjudandet.

Jag hade ställt in mig på att det skulle bli en dag i misär med blöta boulders men väl i Utby upptäckte vi till vår STORA förvåning att 90 procent av problemen var snustorra. Till en början var humöret på topp men allt eftersom så gick vi från failure till failure så blev vi mer och mer griniga. Tillslut var allt bara en plåga och mina fingrar gjorde ondare än någonsin. När dagen närmade sig sitt slut var dom helt söndertrasade och ändå körde vi inte särskilt länge. Är Utby så stört vasst eller vad är det frågan om?

Ett gäng Tradissar och en och annan bouldrare stötte vi på men majoriteten av befolkningen som idag befann sig i Utby ägnade sig åt att promenera - Kanske vi också borde gjort.





Inte ett ända send värt att rapportera blev det heller. Några 6B-boulders gjorde vi och Jim repeterade efter envishet "Voodoo 7A". Jag kommer aldrig kunna göra det problemet. Till tröst är det alla gånger någon som förklara att den är så mycket lättare när det är stick - Vi trodde ju att det var bra stick idag för att vara Utby. Men det är klart, hade vi tänkt efter lite hade vi kanske kunna förstå att när Voodooblocket är grönare en flubber själv så kan det inte vara helt optimalt.




Inga goa bilder blev det heller (FAN) men ni får hålla till godo med vad som bjuds.

Och så har jag fått börja käka tabletter för det jävla fingret nu igen. Hoppas det blir nått bättre innan tisdag då det bär av till Stockholm.


/DO