/DO
Showing posts with label Hälsö. Show all posts
Showing posts with label Hälsö. Show all posts
Thursday, July 22, 2010
Monday, May 31, 2010
Säsongsavslutning på Hönö
Så var tiden i frihet över för den här gången och gårdagen fick lite symbolisera det sista dödsrycket innan jag hamnade där jag nu är, i helvetet. Dom kommande 13 veckorna, med start idag, kommer jag att vara i en levnadssituation som liknar vilket ruttet arbetarliv som helst (jag menar inte att folk som arbetar 7-4 lever ett ruttet liv men mot att klättra på heltid är det inte direkt lysande i min mening). I varje fall så kommer jag att tvingas stå upp okristligt tidigt varje morgon för att pallra mig iväg till genomtrista och svinigt jobbiga 10-12 timmars dagar - Hell on earth!
Men åter till gårdagen - Jag hamnade efter lite om och men på Hönö tillsammans med Peter & Tompa samt Micke. Det hela inleddes vid Goldwing där redan uppvärmda T & P var i full färd med att sända. Vi hann nätt och jämt dit i tid för att bevittna Peters bestigning. Tompa stod redan på toppen och hoppade av glädje över dagens första men långt ifrån sista repetition...
En annan tvingades alltså till att värma upp på problemet och första fem minuterna trodde jag aldrig att det fanns chans i helvete att jag skulle ta mig upp men efter att ha väckt kroppen och börjat komma överens med första movet gick problemet snart ner och målet med dagen, att klättra klassiker på Hönö, var till viss del uppfyllt.
Efter en snabb tur till Fetter, ett väldigt fint men kanske inte fullt så klassiskt problem på vilket samtliga lyckades ta sig upp (Micke tangerar PB), drogs det vidare till mytomspunna Pingu. Efter att ha känt lite på starten gav jag snabbt upp det hela och överlämnade betaletande och sändar-ansvar till Tompa och Peter. Det hela gick mycket bra för båda dock resulterade det inte i någon bestigning trots att Peter vid ett tillfälle var farligt nära. Nästan oförskämt att dom kunde med att misslyckas med tanke på hur mycket tid jag lade ner på att filma (Ev. Film på g).
Regnet låg tyvärr i luften och vi var osäkra på hur det skulle bli med ytterligare klättring men vidare mot Sjöbodarna och bland annat Autobahn. Ett problem jag hört och läst en del om, något som till viss del lett till att jag hade fått mycket respekt för det, men efter att Peter med sin stiliga flash visat vägen efter bra beta-tips från coachen Tompa fick jag hopp om att det kanske skulle kunna gå och jag följde efter på mitt fjärde försök efter att Tompa minuten innan repeterat. Vidare till grannen Lenin och där rollerna vart ombytta så till vida att jag fick leda vår lilla boulderexpedition till toppen i och med min flash. Efter följde Peter, Tompa som repeterade, och Martin Fransson som vi en stund tidigare teamat ihop med. Dagen tillsammans med T&P avrundades med diverse repetitioner samt varsin bestigning av Mr. Creosote.
Efter att ha letat oss tillbaka till bilen styrdes kosorna åt varsina håll, P&T hemåt och min och Mickes först mot Öckerö men då vi missade avfarten tog vi det som ett tecken och gled vidare upp till Hälsö.
Jag lyckades där först göra den mycket fina och lite pirriga Steilhang och förvånade mig själv sedan med att också bestiga le Coq sportif på bara ett par försök. Kul avslut på dagen och sannerligen en mycket go sista dag på "semestern"!
Imorgon kommer filmen från när Geir förra söndagen gjorde Leroy i granitgrottan - Bättre sent än aldrig!
/DO
Men åter till gårdagen - Jag hamnade efter lite om och men på Hönö tillsammans med Peter & Tompa samt Micke. Det hela inleddes vid Goldwing där redan uppvärmda T & P var i full färd med att sända. Vi hann nätt och jämt dit i tid för att bevittna Peters bestigning. Tompa stod redan på toppen och hoppade av glädje över dagens första men långt ifrån sista repetition...
En annan tvingades alltså till att värma upp på problemet och första fem minuterna trodde jag aldrig att det fanns chans i helvete att jag skulle ta mig upp men efter att ha väckt kroppen och börjat komma överens med första movet gick problemet snart ner och målet med dagen, att klättra klassiker på Hönö, var till viss del uppfyllt.
Efter en snabb tur till Fetter, ett väldigt fint men kanske inte fullt så klassiskt problem på vilket samtliga lyckades ta sig upp (Micke tangerar PB), drogs det vidare till mytomspunna Pingu. Efter att ha känt lite på starten gav jag snabbt upp det hela och överlämnade betaletande och sändar-ansvar till Tompa och Peter. Det hela gick mycket bra för båda dock resulterade det inte i någon bestigning trots att Peter vid ett tillfälle var farligt nära. Nästan oförskämt att dom kunde med att misslyckas med tanke på hur mycket tid jag lade ner på att filma (Ev. Film på g).
Peter på Pingu
Regnet låg tyvärr i luften och vi var osäkra på hur det skulle bli med ytterligare klättring men vidare mot Sjöbodarna och bland annat Autobahn. Ett problem jag hört och läst en del om, något som till viss del lett till att jag hade fått mycket respekt för det, men efter att Peter med sin stiliga flash visat vägen efter bra beta-tips från coachen Tompa fick jag hopp om att det kanske skulle kunna gå och jag följde efter på mitt fjärde försök efter att Tompa minuten innan repeterat. Vidare till grannen Lenin och där rollerna vart ombytta så till vida att jag fick leda vår lilla boulderexpedition till toppen i och med min flash. Efter följde Peter, Tompa som repeterade, och Martin Fransson som vi en stund tidigare teamat ihop med. Dagen tillsammans med T&P avrundades med diverse repetitioner samt varsin bestigning av Mr. Creosote.
Efter att ha letat oss tillbaka till bilen styrdes kosorna åt varsina håll, P&T hemåt och min och Mickes först mot Öckerö men då vi missade avfarten tog vi det som ett tecken och gled vidare upp till Hälsö.
Jag lyckades där först göra den mycket fina och lite pirriga Steilhang och förvånade mig själv sedan med att också bestiga le Coq sportif på bara ett par försök. Kul avslut på dagen och sannerligen en mycket go sista dag på "semestern"!
Imorgon kommer filmen från när Geir förra söndagen gjorde Leroy i granitgrottan - Bättre sent än aldrig!
/DO
Wednesday, September 23, 2009
Hektiska dagar
Just nu går det undan i en rasande fart. Jag har fått det ärofyllda uppdraget att bygga om problemen på Domens boulderväggar och då framförallt dom på downstairssektionen. Måndagen var tuff. Jag jobbade i stort sett non-stop 12-21 och fick upp totalt typ 9 problem. Det är vad jag kallar effektivitet. En duktig byggare hade på den tiden säkert byggt 90 problem. Men kul är det. Jag kan bara hoppas folk kommer tycka det är lika kul att klättra på problemen som jag tycker det är att bygga dom och att det förhoppningsvis lönar det sig att jag lägger lite extra tid på de hela. Så åk dit, prova, och döm ut...
Henke provkör
I går morse när jag vaknade kändes det som jag blivit överkörd av en ångvält. Jag var så jävla öm i varenda liten kroppsdel. Troligen var det allt rännande upp och ner för stegar som gått så hårt åt min ömtåliga kropp. Och till råga på det bestämde jag med Tompa och Bummel att vi skulle ses på Hälsö för lite B trots att regnet utanför mitt fönster bokstavligen öste ner. Det var kanske inte så konstigt att jag hade väldigt små förhoppningar på dagen när jag tuffade ner mot GBG, dels då på grund av min stukade kropp men kanske mest för att vädret var sämre än något annat jag någonsin innan kunnat föreställa mig att försöka klättra ute i. Men väl ute på öarna höll det upp och vi fick till en riktigt go session.
Efter en helt klart olämplig uppvärmning på någon brutalt fingrig slabb som jag vart upplurad på nöp vi tag i crimparna på Trolltider lågstart. Tompa och Bummel hade snöat in på en beta med vilken jag var helt blank. Efter ett otal försök insåg jag att ett mirakel skulle krävas för att jag skulle få bestiga problemet på det viset och då jag inte var på humör för att stå och vänta på några sådana bestämde jag mig för att prova något som från sidan såg ut att vara helt out of the box men väl på kändes klockrent för mig. Lyckades efter ett par försök göra dynon genom halva problemet, men var väldigt osäker på om jag någonsin skulle kunna time´a den från start. Jag lyckades med visst besvär få kontroll på den svinigt balansiga etablering och kunde göra första movet för att etablera mig för hoppet och jag gjorde säkert 5 försök där jag hade tillräckligt med häng på kanten för att kunna göra den men fann mig var gång åter på paddan helt ovetande om varför jag inte var i fart med att mantla istället för att stå där.
Tillslut fick jag dock allt att stämma och genom någon på gränsen till four points loose manöver lyckades jag sprattla upp båda händerna på kanten och kunde på så vis hänga pendeln och toppa den. By then hade jag i stort sett gjort hål på alla fingertopparna och la därmed ner klättringen för dagen. Tompa och Bummel vilka till en början hade varit väldigt skeptiska till min beta och mer eller mindre kunnat utlova garanti på att göra den på deras vis bytte beta när dom såg att det kunde gå genom dynon. Tyvärr förblev båda kvar på marken trots många bra häng i kanten genom försök med båda betorna. Nästa gång kan dock garanti utlovas på riktigt. Tack för en go dag boys!
/DO
Henke provkörI går morse när jag vaknade kändes det som jag blivit överkörd av en ångvält. Jag var så jävla öm i varenda liten kroppsdel. Troligen var det allt rännande upp och ner för stegar som gått så hårt åt min ömtåliga kropp. Och till råga på det bestämde jag med Tompa och Bummel att vi skulle ses på Hälsö för lite B trots att regnet utanför mitt fönster bokstavligen öste ner. Det var kanske inte så konstigt att jag hade väldigt små förhoppningar på dagen när jag tuffade ner mot GBG, dels då på grund av min stukade kropp men kanske mest för att vädret var sämre än något annat jag någonsin innan kunnat föreställa mig att försöka klättra ute i. Men väl ute på öarna höll det upp och vi fick till en riktigt go session.
Efter en helt klart olämplig uppvärmning på någon brutalt fingrig slabb som jag vart upplurad på nöp vi tag i crimparna på Trolltider lågstart. Tompa och Bummel hade snöat in på en beta med vilken jag var helt blank. Efter ett otal försök insåg jag att ett mirakel skulle krävas för att jag skulle få bestiga problemet på det viset och då jag inte var på humör för att stå och vänta på några sådana bestämde jag mig för att prova något som från sidan såg ut att vara helt out of the box men väl på kändes klockrent för mig. Lyckades efter ett par försök göra dynon genom halva problemet, men var väldigt osäker på om jag någonsin skulle kunna time´a den från start. Jag lyckades med visst besvär få kontroll på den svinigt balansiga etablering och kunde göra första movet för att etablera mig för hoppet och jag gjorde säkert 5 försök där jag hade tillräckligt med häng på kanten för att kunna göra den men fann mig var gång åter på paddan helt ovetande om varför jag inte var i fart med att mantla istället för att stå där.
Tillslut fick jag dock allt att stämma och genom någon på gränsen till four points loose manöver lyckades jag sprattla upp båda händerna på kanten och kunde på så vis hänga pendeln och toppa den. By then hade jag i stort sett gjort hål på alla fingertopparna och la därmed ner klättringen för dagen. Tompa och Bummel vilka till en början hade varit väldigt skeptiska till min beta och mer eller mindre kunnat utlova garanti på att göra den på deras vis bytte beta när dom såg att det kunde gå genom dynon. Tyvärr förblev båda kvar på marken trots många bra häng i kanten genom försök med båda betorna. Nästa gång kan dock garanti utlovas på riktigt. Tack för en go dag boys!
/DO
Subscribe to:
Comments (Atom)
