Det börjar hända grejer. Mitt onda finger blir sakta men säkert bättre och höstens träning har börjat ge resultat. Jag känner mig lättare (faktum är att jag är mycket lättare) och starkare än på länge. Tack vare en del träning på campusbrädan börjar jag bli bättre på att låsa av, något som jag alltid varit dålig på, och kommer med det högre upp i min klättring. Jag har till skillnad från innan, nu ofta lite marginal när jag kommer till greppen jag klättrar mellan istället för att alltid nå dom i utsträckt läge. Fortfarande har jag förstås mycket att hämta här och behöver fortsätta att jobba med det, men det blir lättare när man ser resultat.
Gårdagen spenderade jag med
Fredrik Schenholm i Häller och i Lyse. Fredrik livnär sig sedan flera år tillbaka på sitt fotograferande. Han flänger ständigt fram och tillbaka mellan jordens alla hörn i jakten på bra bilder, eller för att hålla föreläsningar och fotokurser. Han är också i färd med att skriva en bok om äventyrsfotografering, en bok som jag verkligen ser fram emot att få läsa. Jag lärde av en slump känna honom för tre år sedan i samband med att jag besökte Dals-Ed för att klättra, där han befann sig för att ta bilder till ett reportage om paddling. Sedan dess har vi hållit kontakten och han har varit med mig ute och fotat när jag klättrat vid flera tillfällen och alltid blir resultaten dom samma, fantastiska bilder från goa dagar.
Bilderna från igår har jag ännu inte sett annat än i Fredriks kamera, men av det jag såg kan jag dra slutsatsen att dagen vart lika lyckad sett till bilderna som den var för min del rent klättermässigt. Detta trots att det hela började en aning bistert i Häller med att det låga molntäcket som enligt väderleksprognosen skulle luckras upp under dagen, låg kvar och bidrog till enormt hög luftfuktighet. Jag hann klättra
Hippodrome, ett problem som trafikerats ganska flitigt det sista, innan vi beslutade oss för att åka vidare. Jag hade tänkt att den ganska unika bouldern kanske kunde vara fin att fota men tyvärr hindrade buskarna som står upp efter problemet med sina yviga grenar Fredrik från att hitta en vinkel som intresserade honom. Vi sökte oss istället till Lyse, bland annat i hopp om att dimman kanske inte skulle ligga fullt lika tät där.
Ett av problemen som Fredrik ville fota i Lyse var
Flykten från jordens medelpunkt. Något som passade bra då det är ett problem jag länge velat göra. Som jag misstänkt så bjöd det på riktigt fin klättring. Lite spännande i och med att man eventuellt riskerar att falla in i blocket man har i ryggen, men eftersom cruxet sitter mitt på väggen och det efter det bara blir lättare ju närmre toppen man kommer, kan det nog sägas vara ganska ofarligt.
Jorden runt i en kundvagn kom att bli problemet som fick avrunda dagen. Jag kände när jag stod under den att där nog var bättre förhållanden än de vi upplevt tidigare under dagen, mycket tack vare det friska vindarna som möjliggjordes av den lite öppnare omgivningen. Förstås blev jag ändå väldigt förvånad när jag tog tag i startgreppen och ganska bekymmersfritt klättrade problemet i första försöket, och sedan fem gånger till. Det är märkligt vad bra stick kan göra. Dock ska jag inte glömma att tacka Kalle för finbetan han gav mig för ett tag sedan, utan den hade det nog inte känts så lätt. Som avslut bestämde jag mig för att försöka göra hoppstarten som kortare personer är tvungna att ta till för att nå startgreppen, så att jag gjort problemet i klanderfri stil. Det är dock inte helt enkelt att få kroppen att hoppa till grepp man egentligen når, men efter ett par inskjutnings-skutt lyckades jag träffa greppen och kunde klättra till toppen en sista gång.
Screenshot från Kundvagnen.
/DO
