Johan i farten

Johan Andersson verkar ha kommit igång på riktigt där borta i USA och det senast är att han gjort Bar fly 7C samt två 7B+

/DO

8C av Graham

Enligt ryktet ska Dave Graham juts nu befinna sig in Font och där ha gjort första repetitionen av Antoine Vandeputte´s Kheop ss 8C. Graham graderar dock ner den till 8B+ och skriver att han har väldigt svårt att tro att den är 8C.

Länk till blog med bilder på Grahams ascent HÄR


/DO

Kjuge mit Magnus

Jag är inte så bra på att fatta mig kort när det kommer till sånna här historier men ni får läsa det ni orkar.

I helgen åkte alltså jag och Magnus snålskjuts med Lars till Kjugekull. Lars var dittvingad på instruktörsseminarie. När jag i början av Mars fick nys om att han skulle ner bokade jag direkt en plats i bilen direkt, så även Magnus och längtat till denna helg har varit stor. Varje gång vi setts har vi pratat om alla problem vi vill prova, Magnus mest om dödslinjen Alla vill till himmelen. Själv har jag försökt att inte snöa in för mycket på något för att slippa riskera att bli besviken när det visar sig att jag inte kan göra det jag tänkt.

På fredagkväll anlände vi till Bäckaskog slott där vi hyrt in oss över helgen. Tyvärr var vi inte i tid för att klättra men det var kanske tur det då vi behövde allt skinn vi kunde få det kommande två dagarna.

Jag var inställd på att vädret kanske inte skulle vara så bra under lördagen vilket det inte heller var men efter att ha stått upp och käkat världshistoriens bästa frukost var det inget som kunde fördärva vårt goda humör - eller?

Magnus hade som sagt länge innan pratat om att han ville göra Alla vill till himelen så det var dit vi begav oss först för att han skulle slippa riskera att halka omkring på det höga svaet i regnet som komma skulle. Sticket var obefintligt men trots det gjorde han bra ifrån sig på den och det hängde på en lös häl att han kommit genom cruxet. Regnet det kom tilllslut och när detta hållit på en halvtimme var det ganska lönlöst att fortsätta så han bestämde att vänta med den tills senare.

Ferdinand visade sig vara ett av få torra problem så vi körde på den. Magnus på sitten och jag på ståstarten. Han hade lite svårt att ta första lilla listen vilket är förståeligt då den var väldigt fuktig. Men plötsligt händer det som i trissreklamen och han fick crimpen, drog vidare till nästa list, fick upp foten och tog flaket. Sen körde han bara på och han statuerade exempel på hur man inte behöver använda fötter om man är tillräkligt stark då han campuserade sig förbi de sista moven.

Ferdinand ss 7C+

Efter försök på Abe Index och en upptäcktsfärd bland de stora stenarna för att hitta eventuella torra linjer gick vi på eftermiddagen tillbaka till kluvna stenen och den här gången såg det ut att vara juggar och inte slopers på kanten när Magnus efter några försök gled genom cruxet och upp till juggen halvägs upp för areten. Shit, tänkte jag, jag kommer verkligen behöva spotta honom på den här skiten och jag frågar mig vem som egentligen var räddast. När han tagit läppen och brutit över frågade han mig om jag inte kunde hämta kameran och ta några bilder - VA?! Sagt och gjort. Magnus skakade ur samtidigt som jag knäppte kort och när detta var gjort knallade han upp längs svaet - 4th ascent?!

Abe Index 7C

YES!

Pretty fucking far from OK?!

Efter dessa äventyr var båda nöjda för dagen och vi gick tillbaka till slottet och kollade på film. Fram mot kvällen hade Lars ännu inte kommit och filmen hade gjort oss väldigt hungriga och eftersom vi inte kunde ta oss någonstans fick det bli slottsresturangen. Vi kände att vi inte riktigt pssade in i umgänget men hungriga var vi så vad skulle vi göra. Vi hade på känn att det nog skulle kunna stå oss dyrt vilket det också gjorde men vafan - 245 spänn och då gjorde vi allt för att komma undan så billigt som möjligt vilket innebar: Ingen dryck, ingen förrätt, ingen efterrätt och till huvudrätt tog vi det som lät billigast - halstrad röding med tryffelsås...

Senare drog vi oss tillbaka till vår stuga och Lars liksom Norrköpingarna hade anlett vilka var i full gång med att korka upp så vi gjorde dem sällskap alla tre. Det var ett glatt gäng som satt runt bordet, framförallt de fyra musketörerna från Norrköping med Olle Wehlin i spetsen. Diverse rövarhistorier fick man höra och ska man tro alla berättelser om dreamlines kring Norrköping så finns det ett gäng projekt både boulders, sportleder och tradturer som kommer locka dit klättrare när det väl avslöjats var de ligger.

Jag valde att hålla mig undan från den finska ölen och såg gladeligen på när Magnus firade dagens stordåd. Han hade ju ända skickat det han ville göra (utom Abe Index) men jag var ännu lottlös så jag ville gärna leva även Söndagen, något som de andra verkade vilja se till att slippa. Kanske var det Robert och Olles ångest inför den kommande kampen med Monolith som drev dem till att ta till flaskan.

På söndagsmorgonen ville varken jag eller Magnus röra oss ur sängen på trots att vädret visade sig vara mer lovande en dagen innan. Jag vaknade med ont i halsen - förkyld igen och Magnus verkade fortfarande känna av de ölen sen kvällen innan. Inte ens slottets dunderfrukost kunde glädja oss men väl på Kjuge vaknade vi till lite ialla fall.

På förmiddagen var vi vägen om Sonic och kollade in Kalle Boströms dödligt hårda projekt sittstarten till Sonic 7B+.

Lithium LS 8A

Under dagen lyckades vi leta oss fram till Våroffer och Korsfäst men där var det inget kul, ialla fall inte för mig. Magnus gled så klart upp för bägge på första försöket vilket gjorde att det såg ut som man kanske skulle ha en chans men det var inte värt mödan att prova.

Efter detta styrde vi kosan mot kluvna stenen för att kolla in Robert och Olles kamp med Monolith. På vägen passerade vi Cafeblocket där det blev ett kort stop så Magnus kunde dagsflashade Abe Index och jämfört med hans press dagen innan såg det ut att vara ett annat problem han klättrade. Men han fick trots allt betala med blod för att få ticken. Därmed hade han gjort allt han tidigare pratat om plus lite till och det blev hans sista skick under denna resa men han sa sig själv vara väldigt nöjd och hade han inte varit det hade jag strypt honom.

Själv kom jag inte upp för mer en ett problem den här gången men jag var nära på Stearin - Igen

Det roligaste på hela resan bortsett från att se Magnus krossa och lära känna Norrköpingarna var nog ändå att se Olle Wehlin bli totalt nedpsykad under Monolith. Det gick så långt att han började tveka på att den ens var gjord efter att för tionde gången i rad vänt med ett move kvar - De till juggen på toppen. Mange var inte dummare än att hålla sig på säkert avstånd och parkerade crashpadden på andra sidan taggtråden där han var säker under Olles raseriutbrott.




Olles självförtroende verkade vara totalt bortblåst när han lämnade Kjuge för andra gången utan att klättrat Monolith.

Slagna hjältar

Vid fyrasnåret på eftermiddagen när Norrköpingsgänget dragit hem och jag och Magnus fått vår dos av Kjuge för de här gången och ville bara hem vi också. Som väl var dröjde det inte länge innan Larsa dök upp och vi kunde kämpa oss in i Forden för en dramatisk hemresa...

Tack Lars och Magnus för en fantastiskt rolig helg!



/DO

7C av Fredrik

Har varit bortrest ett par dagar och det har hunnit hända en del borsett från det jag var med om på min resa. Jag kan rapportera att Magnus Högström är i bra form och har gjort den fjärde (?) repetitionen av Alla vill till himelen och det över bara två paddor. Han gjorde även Ferdinand ss på en kvart samt Abe Index och ett par hårda flashar.

Men det jag ska komma till i det här inlägget är att Fredrik Dahl från Gunnbo närra Västervik har gjort sin tredje 7C när han tillsammans med Stefan Rasmussen besökte Brudberget i Stockholm. Problemet han gjorde heter Ballistic Brothers. Han ska ha åkt av en blöt topp på sitt flashförsök.

Samma dag som Rasmussen gjorde Resilent 8A åkte Fredrik av ståstarten som även den är 7C med ett move kvar på siit flashförsök där. Det verkar som det lossnar nu för honom.

Gammal bild på Freddan

Stefan Rasmussen gjorde Supercool 7C

Mer om resan till Kjuge tillsammans med Mange i kommande inlägg.


/DO

Restorp gör Barbro

Tradkungen Petter Restorp har idag besökt Svanvik och där klättrat Barbro 8b.

Leden sattes först upp av Said Belhaj och han liksom Magnus Högström har föreslagit graden 8b+ medan Petter komenterar den som soft 8b. Oavsett grad är det bra gjort att göra den - Grattis

Kolla in Petters imponerande scorecard med bla. massa hårda tradturer här - Länk


/DO

Updates

Oskar Rennstam Rubbmark forstätter att skicka hårda kjuge-testpieces och har senast gjort tredje (?) repetitionen av Kalle Boströms Huggsexa. När Kalle först gjorde den så graderade han den 7B+ men den har kommit att stiga i grad allt eftersom. Tony Lamiche som gjorde första repetitionen ska efter att ha gjort den sagt att han klättrat 8B boulders som känts enklare.

Said verkar göra ett sista ryck Spanien innan han ger sig vidare till Marocko för att bulta nya leder där. Den senaste veckan har han onsightat 2 8b, 3 8a+ och gjort en 8a second go. Under den senaste månaden han spenderat i Spanien har han sammanlagt klättrat sex 8a, sju 8a+, fyra 8b och sist men inte minst en 9a. Läs hans blog på Petzlteam.com - Länk

Tomas Johansson från Göteborg har gjort The king 7C i Almenäs, Borås. Att döma av allt man läst och alla bilder man sett på detta problem så verkar det vara en blivande klassiker - Grattis!

Det var väll allt för den här gången.


/DO

Snowday

I skrivandets stund har jag precis kommit hem från Studseröd där jag äntligen gjort Fishermans Freind. Jag har haft väldigt svårt för det problemet men sedan vi gjorde om landningen så är det lite lättare då jag inte tvingas hålla upp kroppen lika mycket som jag gjorde innan för att komma ifrån blocket man då startade från. Idag var första gången jag gjorde det startmovet och andra gången jag höll crimpen man då drar till så gjorde jag den. Innan hade jag gjort mitt bästa för att få ren toppen från dom dryga 15 centimetrarna snö som låg där när jag kom men det var ändå inget kul att mantla upp isflaket där - Jag var skiträdd : )

När väl den var gjord började det återigen snöa och jag nöjde mig för idag och flydde hem in i värmen.

Jag är ledsen men det blir inga bilder idag heller. Ingen film heller då kameran inte ville vara vän med ljuset så det blev i princip helt svart. Det beror antagligen på min placering av den.

I tidningen Bohuslänningen läste jag idag följande i anonnsidorna:

Uthyres
Vindön, Orust
1 r.o.k med 2 sovalk. havsuts...
bla,bla, bla

Man blir frestad att hyra stället och träna där hela sommaren - Någon som är på? Leva på ravioli och bröd och vatten och snåla järnet för att ha råd med krita och nya klätterskor. Kanske kan man tjäna någon slant genom att polera båtar på varvet. Det är nästan en plan. Nu är det enda jag behöver en belaymonkey...


/DO

Hard Work

Det slutade snöa som jag hoppades, men kylan den bestod. När jag idag på förmiddagen gjorde mig iordning för att gå ut pälsade jag på mig rejält och ställde in mig på att det kommer vara svin kallt, men solen den värmde och det var kanon att vara ute.

Eftersom jag som sagt trodde det var kallare än det egentligen visade sig vara ställde jag in Studseröd och gick istället till Taket. Det blev hard work på TRL och jag gjorde moven jag inte gjort innan men när jag skulle försöka länka från start hade jag skavt hål mitt pekfinger och kunde inte klättra längre. Det är liksom en vass kant som stoppar handen från att slida längs railen man gör första hårda movet ifrån och den skaver fort hål då man håller kvar handen ganska länge varje press. Jag försökte tejpa men det hjälpte mig inte. Fick som sagt ialla fall gjort de resterande moven på den och det är jag väldigt glad för - It´s a dream coming true this boulder. Nu är det bara att länka så om bara det ges tillfälle att köra ett par sessions till med bra stick gör jag den nog. Den är väldigt friktionsberoende i början och idag kändes det som att sticket var det bästa det varit på hela vintern. Jag hoppas på ett par liknande dagar så smäller det.

Nog om mig. Johan Andersson som befinner sig någonstans i USA har gjort Shingles 7C+. Under sin tid där borta har han bland annat också gjort två 7C, en 7B+ och tre 7B. Den ena 7B, Black Mamba i Hueco Thanks är av det flesta som gjort den föreslagen som 7C eller 7C+ men Johan och Stefan Pettersson hara föreslagit 7B respektive 7B+.

Förhoppningsvis börjar Johans fingrar bättra sig så han kan komma igång på riktigt i år och fortsätta göra hårda problem där borta i USA.

Magnus Högstöm är i farten han också efter en långdragen förkylning. Han var ute på Hönö i förra veckan och gjorde The young man and the bathtub - 1st rep?
Den graderades 8A av jug.nu (tror jag) men Magnus föreslår 7C. Hans kommentar var att det var svinkallt och det kan jag kanske förstå. Det känns som att Hönö är det sista ställe man beger sig nu.



/DO

Rosendal, Örebro

Som sagt så är jag precis hemkommen från min tre dagar långa vistelse i Örebrodit jag begav mig i onsdags för att klättra i Rosendal tillsammans med en gammal klasskamrat. Det har varit resan av Second go´s och almost there. Jag missade flashen på nästan alla problem jag provade och hämtade mig på andra försöket på de flesta. Jag gjorde några olika problem och klättrade de lättare klassikerna. Jag såg det hela som bra träning framför allt för mina stackars fingertoppar. Det var en bra warm-up inför Kjuge.

Rosendal är fint men som en local som vi stötte på sa är det frågan om det är värt att åka 30 mil för att klättra där. Klättrar man stabilt på 7C+ så man kan göra Maestro och Dreamline är det nog absolut värt det men jag tycker det räcker man kan klättra 6A för att bege sig dit. Sammanlagt ska det finnas 140 olika probs i området så det är en del att välja på. En fördel kan väl kanske vara att ha en guide eller kanske guiden. Kände att jag saknade det så jag var glad när vi dag 2 stötte på denne Örebroare som liksom vi trottsatt snön och begett sig ut. Han visade ett gäng problem och varianter på andra problem som jag inte lagt märke till men tyckte var värda att göra. Bland andra problem jag provade så var jag stört nära att göra Creta Alba 1 7A+/7B. Lite mer jobb så kanske det hade gått men jag ville inte sätta mig under ett problem bland så många andra bara.

Cred ska dom ha vilka det än är som håller ordning på stället. Vid lägerbålsblocket som är det största och finaste blocket finns alltifrån förstahjälpenlåda och soppåsar att ta hem sitt skräp i till ved och stekpanna - Superbra!

Dag två när vi precis skulle ge oss av ifrån Rosendal för att möta upp med en gammal vän så kom Stefan Petterson, Anja Hodann och någon annan stockholmare som jag tyvärr inte kan namnet på - Fan, nu vill inte jag härifrån, tänkte jag. Det kommer ju med all säkerhet hända grejer och det gjorde det tydligen också. Stefan gjorde Maestro 7C+ och jag missade att se det - JÄVLAR

Sista dagen var i särklass kallast och jag trodde ett tag att mina fingertoppar skulle ramla av fingrarna. Rosendal är kul på så sätt att vissa grepp är lenare en det mest polerade inomhusgrepp medan andra kristallband som man ibland tvingas ta i slaktar fingrarna så fort man överhuvudtaget närmar sig dess köttätande taggar - Man (jag) var livrädd för att rippa av något av dessa så fort jag höll i dem.

För övrigt var det en kul vistelse med bra logi på Frans systers soffa och bra men svinkallt väder alla dagar.

Detta fick i slutänden bli min påsklättring då jag tvingas jobba imorgon men om man kollar in filmen på Kjugebloggen så är jag inte ledsen över att jag inte är där :-) LÄNK.
Kanske blir det Studseröd på söndag om det slutat snöa innan dess. Just nu verkar det inte så.



/DO

Sensation

Är nu hemma från Rosendal, Örebro där jag spederat tre dagar helt isolerad från klätteromvärlden, dvs. utan tillgång till internet. På väg hem satt jag och reflekterad över allt som kunnat hända utan att man vet något om det. Bland annat sa jag följande till Frans: Said kan ha gjort sin 9a och här sitter vi helt ovetande. När jag kom hem är självklart det första jag läser på 8a.nu är att Said gjort sin första 9a - El templo del café i Alquezar, Spanien. Congrats!

Det finns inte så mycket mer att skriva om det då jag inte vet något om the send. Tydligen har han också solat en 8b i Ali Hulk grottan över 8a airpaden.

Bouldersgate gratulerar!


/DO

PSYKED

Idag har jag och Frans gjort i ordning landnigen på Fishermans Freind i Studseröd. Tidigare har man startat sittande på ett stort block och är därmed varit väldigt nära marken/blocket vilket gör att man lätt dubbar när man gör första och andra movet. När jag varit där och jobbat på den har jag bara velat ha en platt landning utan sten men inte trott att det någonsin skulle gå och flytta blocken som väger säkert 500 kilo styck - Tills idag. Vi skulle bara flytta ett par mindre stenar för att göra ett nytt projekt möjligt men vi fick bort vartenda block tackvare spett, slägga och en del vilja och nu är Fishermans Freind två move längre och har gått från att ha varit trestjärnigt till att nu vara femstjärnigt på en skala av tre. Jag är så glad just nu och kan inte bärja mig att få åka in och göra den. Tyvärr (?!) åker jag till Rosendal imorgon och stannar i tre dagar. Först på fredag kväll är jag hemma igen och på lördag ska jag jobba. Kanske på Söndag - Cant wait.

Jag har kommit på mig själv med att ha så många projekt som jag går och tänker på som jag vill göra. Plus att varje gång jag går ut så finner jag nått nytt projekt - idag hittade jag två plus att vi möjlig gjorde ytterligare två nya linjer som jag sneglat på ett tag men som inte gått att göra pga. den dåvarande landningen.

När jag sitter här och skriver så kan jag komma på ialla fall 10 projekt som jag vet att jag kan och VILL göra. De flesta är dock för mig väldigt hårda och kräver en del tid för att det ska gå men jag har en helt underbar känsla i kroppen och känner mig helt galet psykad att gå ut och bara sända allt och vill verkligen göra det men så försöker man och så kommer man på att det kanske inte är så lätt utan som sagt så kräver det ganska mycket tid och... Suck, jag vill bara klättra varje dag utan vila och avbrott.

Många av projekten jag hittar är linjer som jag tittat på tidigare men inte trott jag kan göra men allt eftersom så öppnar det upp sig mer och saker som jag länge drömt om att göra och nu är det inte framtida projekt utan nutida...

Det som gör mig extra galet psykad är att varje nytt projekt jag hittar är bättre än de innan och alla är så fina och väldigt speciella och unika. Det finns egentligen inget som liknar det andra vilket är sjukt kul.

Efter idag är det Studseröd som drar mest. Nästa vecka ska jag se till att spendera så många dagar där som möjligt men smhi lovar mera snö nu när den som kom igår gått bort. I och för sig så har dom inte rätt för ofta så det är bara att hoppas.

Men egentligen känns det här med projekten väldigt bra. Innan har det varit perioder då alla problem som jag nu längtar efter att få göra har varit så långt borta att jag inte varit motiverad att jobba på dem men nu är alla så nära.

Jag tror och hoppas att mitt scorecard kommer se väldigt annorlunda ut om ett par månader. Om allt går so jag vill så kommer det i alla fall vara ett gäng fler 3-star boulders men om de kommer vara särskilt hårda de tror jag inte.

Men som sagt, jag är SUPERPSYCHED!

/DO

News

Stefan Rasmussen är i farten igen och har idag gjort två nya förstabestigningar på Kyrksternarna nämligen "Resilent 8A" och "Salvation 7C"

Just Resilent ser ut att en av de sjukare starter jag sett med händer och fötter på i princip samma grepp efter att man gjort första movet. Stefan kommenterar den som "avig". Film på den finner man på The Lowdown - Länk

Det är bara att lyfta på hatten och gratulera samt hoppas att man någon gång i framtiden kan göra den.

Det har varit lite trögt deras blog det sista så det är kul att det börjar hända saker igen.

Fredrik Dahl som man hör bakom kameran har också varit i farten den senaste tiden och har trots dåliga knän bland annat gjort förstabestigningen av en länk mellan "Soill" och "Collector" på Fruberget samt tickat två 7B - Keep it up


/DO

3-Star day

Tidigare när folk har ställt frågan vilket område som jag tycker mest om att klättra på har jag svarat Hamburgö utan att egentligen veta varför vid frågandets stund men idag blev jag återigen påmind om varför det faktsikt är så.

Tillsammans med min far begav jag mig norrut och vid avfärd var det ganska kasst väder men väl uppe kunde det lika väl varit maj. Inte ett moln och säkert 15 grader vilket kanske inte är opimalt men det var så gott att vara ute så jag tänkte inte så mycket på klättringen. Jag repeterade många problem jag tidigare gjort på Hynnö och gjorde ett nytt - "Grottmangons spricka" vilken vid eftertanke nog är det absolut finaste problemet jag klättrat på Hamburgö. Problemet följer en sned spricka och man tvingas till trixiga höftvridningar för att kunna fillra in fingrana på rätt ställen i sprickan. En sekvens precis efter starten då man korsar för att sedan vrida sig runt en liten arete och in i ett hörn gör detta problem 3-stjärnigt. Åk inte till Hamburgö utan att göra den!





/DO

Urban climbing

Nu är jag hemma ingen efter min tre dagar långa vistelse i huvudstaden och som vanligt går tre dagar ganska fort. Att släpa mondon på tåget mellan Uddevalla - Stockholm - Göteborg - Uddevalla hade jag nästan inte behövt då jag spenderade 66% av min klättertid i Stockholm inomhus och sammanlagt klättrade jag kanske inte mer än tio boulders utomhus och dessa gjorde jag på 45 minuter.

Första dagen av tre var tänkt som en liten warmup inför Brudberget dagen därpå så tillsammans med min vapendragare och provider of food and shelter Alexander Pukitis begav jag mig till Djurgården för att klättra på ett gäng block som finns beskrivna på forumet Bloxc. Klättringen som bjöds var kanske inte av världklass men den roade ialla fall mig. Där återfinns två, tre helt ok problem bla. ett takproblem vid namn "Footlocker". Tyvärr fick jag inte ihop just den på de fem triesen mitt tålamod höll samtidigt som jag inte kände mig riktigt manad att jobba längre heller då jag var osäker på om jag startade rätt - Någon som kan förklara bättre än vad guiden gör? Hur ska man starta?




Solen den lös med sin frånvaro hela första dagen men det var helt ok väder ändå. Kanske 10 plusgrader och molnigt, om men med lite fukt i luften.





Dag två var klockan satt på 08.30 för att vi skulle ha gått om tid att ägna åt Brudberget och till att ta oss dit. När jag vaknade kände jag mig förvånansvärt sliten utan att veta vad jag gjort för att förtjäna det, men allt var ändå frid och fröjd och jag kände mig som en femåring på julaftonsmorgon ända tills vi drog upp persiennerna och upptäckte att det regnat hela natten - BLAST! Men uppehål var det ändå så vi tänkte att vi gör väll ett försök med handuk och mycket vilja. Jag ville ju verkligen till Brudberget. När allt var packat och klart och jag hängde på mig paddan upptäckte jag i samma ögonblick som jag klyckats krångla mig genom porten och ut på gatan att det börjat regna igen. Därmed gav jag upp mina förhoppningar om att få besöka "The babemountain" idag. Bara att försöka komma på något annat att göra. Vi bestämde att vi skulle ge Bergparksblocket ett försök som ligger bara en knapp kilometer ifrån Verket och ifall det skulle vara allt förjävligt så skulle vi kunna fly in dit.

Blocket var fantastiskt häftigt men inte helt oväntat också blött. Där går ett riktigt coolt problem vid namn "Specialized" vilken jag tror är först gjord av Stefan Pettersson. Jag blev verkligen sugen att prova men just denna dag skulle det krävas mer än handuk och vilja för att det skulle gå.

Sticky?

Vi fick som planerat fly till Verket istället men det kändes ok. Jag kunde passa på att spara lite skinn och hoppas på morgondagen. När vi pratade med folket där fick vi veta att Brudberget tar lång tid på sig att torka och med all säkerhet skulle det inte fgå att klättra där under min tid i Stockholm. Däremot Houdiniblocken på Långholmen sa dom brukar torka snabbt och jag hade ju tänkt kolla in stället så det kunde passa bra.

Bosma kom fram till mig och undrade om vi försökt klättra ute då han sett oss bära in våra pads på gymmet. Jag berättade om våran dag samtidigt som jag tänkte att han måste tycka vi är riktiga idioter som hoppats på kunna klättra ute en sån dag efter en sån natt - Men det var ju kul att han kom fram och pratade. Stötte också ihop med Per Holm och även han tyckte vi skulle försöka med Houdini.

Det hela kändes ganska surt för om hade jag vetat om dagens regn hade jag slitit lite hårdare på Footlocker dagen innan och vilat denna dag istället.

Vårtecken?

Dag tre liknade dag 2 på många vis. När vi vaknade upptäckte vi att det regnat även denna natt. Vi gjorde samma dumma beslut att försöka klättra ute och det blev ett desperat försök med Houdiniblocket för att eventellt alla fall få känna lite på den men hela tiden kändes det ganska meningslöst vilket det förstås också visade sig vara. Det blev alltså inga försök på Houdini denna gång utan vi kunde bara titta och klämma på de blöta greppen.

Det kan gå om några år
Houdini assis

Istället åkte vi till Solna och Klättercentret vilket visade sig vara så, som jag upplever det, det bästa gymmet i Stockholm. Den branta tunnel man åtefinner där och även på Verket är bland det roligaste jag på klättrat inomhus. Att kunna göra 20 move på en brant överhängande vägg utan att behöva krabba med rep och slingor är skitkul. Hade jag inte blivit så trött hade jag kunnat hålla på hur länge som helst.




Alla bilder (utom sista) är signerade Alexander Pukitis som ses på bilden ovan och jag tycker några är fantastiskt fina. Synd bara att det inte blev en enda bild när vi faktiskt klättrar.


"Getting around in Stockholm isnt always as easy as you think" Dylan Smith, Swedish Meatballs Outtakes - Det var första och sista gången jag drog omkring på min padda i Stockholm utan bil. Jag är så sjukt trött på att behöva forcera in den på tunnelbanan bland besvärade människor och att bli utsatt för alla dessa blickar man får när man bär omkring med en säng på ryggen. Sen alla dumma frågor rörande sängen eller vad det nu är - I Göteborg kom en tant fram till mig och på fullaste allvar undrade om det var en cykel (!) jag bar omkring på.

Avslutningsvis kan jag bara hålla med Stefan Petterson när i Swedish Meatballs säger att "Climbing in Stockholm...it´s pretty urban"

/DO

Utby all over again

Ännu en dag då jag tvingades till arbete. Till skillnad från igår hade jag i alla fall betalt idag så det kändes lite bättre att slita idag. Utöver att arbeta var tanken att åka till Utby tillsammans med Jim Bruce men jag var väldigt osäker på om det verkligen skulle gå att vara ute. Här i Uddevalla regnade de för fullt och jag fick rapport via telefon av Jim att Göteborg, eller Åsa där han befann sig inte var torrt någonstans. Det kändes som vi skulle behöva ge oss 300 mil härifrån för att kunna klättra ute men vi bestämde att vi skulle ge Utby en chans.

Efter jobbet var det bara hem och packa, käka en grym frukost bestående av gårdagens kebabpizza, bacon och ägg samt ett gäng chokladbollar och sedan snabbt tillbaka till stan för att hinna med bussen till Göteborg.

Innan vi gav oss ut var vi en sväng om Domen för att låna en crashpad av Herr Högström. Lars var nära att lura på oss 8A airpaden för att vi skulle ta bilder när vi klättrar över den men i sista sekund efter nogranna överväganden avböjde vi erbjudandet.

Jag hade ställt in mig på att det skulle bli en dag i misär med blöta boulders men väl i Utby upptäckte vi till vår STORA förvåning att 90 procent av problemen var snustorra. Till en början var humöret på topp men allt eftersom så gick vi från failure till failure så blev vi mer och mer griniga. Tillslut var allt bara en plåga och mina fingrar gjorde ondare än någonsin. När dagen närmade sig sitt slut var dom helt söndertrasade och ändå körde vi inte särskilt länge. Är Utby så stört vasst eller vad är det frågan om?

Ett gäng Tradissar och en och annan bouldrare stötte vi på men majoriteten av befolkningen som idag befann sig i Utby ägnade sig åt att promenera - Kanske vi också borde gjort.





Inte ett ända send värt att rapportera blev det heller. Några 6B-boulders gjorde vi och Jim repeterade efter envishet "Voodoo 7A". Jag kommer aldrig kunna göra det problemet. Till tröst är det alla gånger någon som förklara att den är så mycket lättare när det är stick - Vi trodde ju att det var bra stick idag för att vara Utby. Men det är klart, hade vi tänkt efter lite hade vi kanske kunna förstå att när Voodooblocket är grönare en flubber själv så kan det inte vara helt optimalt.




Inga goa bilder blev det heller (FAN) men ni får hålla till godo med vad som bjuds.

Och så har jag fått börja käka tabletter för det jävla fingret nu igen. Hoppas det blir nått bättre innan tisdag då det bär av till Stockholm.


/DO

Payback och updates

Idag har jag tvingats jobba halva dagen av min slavdrivare till far. Ständigt gick jag och tänkte på projektet i Taket som jag skulle ut till senare under dagen. Vädret var på morgonen kanon och jag kunde knappt bärga mig tills jag fick komma hem ge mig ut.

Väl hemma var vädret fortfarande ok så jag valde att slappa och käka chips en timme för att ladda upp med lite ny energi efter att ha bränt alla mina krafter under förmiddagens minst sagt hårda arbetstimmar.

När jag packat ihop mina prylar och gjorde en sista check ut genom fönstret stog regnet som spön i backen - INTE NU. Vädret har ju som jag nämnt ett antal gånger varit med mig varje dag de sista så jag ska inte klaga men de kunde väll väntat en dag så jag kunde köttat på projektet...
Strax efter att jag gjort den fasansfulla upptäckten utbröt min Homer Simpson docka som jag fick i julklapp "Calm down. Everyone is gonna be just fine As long as i have enough beer..."

Förhoppningsvis bättre väder imorgon då jag planerar en trip till Utby.

Nästa vecka bär det av till Stockholm i dagarna tre. Hoppas östkusten bjuder bra conditions. Förresten ingen som har en bra vägbesrivning/förklaring till vart Brudberget ligger?

Some news aswell - Stefan Petterson, Peter Bosma och Anja Hodann verkar ha kommit hem från deras vistelse i Hueco Thanks. Alla tre tycks ha klättrat väldigt bra och tickat hårda problem. Framförallt Bosma som enligt ryktet gjort 16 7C+ och hårdare samt två 8A flashar - Svenskt rekord?
Här en länk till Bosmas hemsida där ticklist och komentarer till alla problem han gjorde finns - Länk

Jag vill också flasha 8A : ( Eller ja, jag hade varit nöjd med att göra en 8A...

Magnus Högstöm har också gjort bra ifrån sig i veckan då han gjort bl.a. Royal Madness 7C+, Kamajii också den 7C+ samt ett par hårda förstabestigningar.

På kvällarna har jag de sista börjat exprimentera med Moviemaker så inom kort kommer en nya rulle med klätterporr finnas på marknaden till försäljning - beräknad release är Juni 2015 och pristet kommer ligga på omkring 514 kronor exemplaret. Stjärnorna i filmen är världsklättrare som jag, jag och jag...


/DO

Progress

Planen idag var att träna men samtidigt försöka spara lite skinn till senare i veckan så Göteborg skulle passa bra. Första uppäckten jag gjorde imorse, förutom samma kalasväder som alltid (!) med 5 grader och inte ett moln någonstans, så visade det sig att min plånbok med busskort låg i farsans bil som han haft till jobbet. När jag väl löst det så att jag skulle komma åt plånboken innan bussen går så visade det sig att mitt busskort inte gäller denna vecka, så fuck Gothenburg. Det kändes ganska bra ändå för under hela detta händelseförlopp gick jag och funderade på om det verkligen var rätt att klättra inne idag. Jag kan ju tejpa senare i veckan...

När det väl visade sig att jag fick stanna hemma hade jag väldigt svårt att bestämma mig för vart jag skulle bege mig. Det fick bli blocket i Studseröd och "Fisheramns Freind". Jag länkade den fr.o.m andra movet till topp men med en liten dub. Jag gjorde inte så många press från start men nästa gång smäller det. Då har jag förhoppningsvis inte glömt dynan jag har i starten för att skydda höften från stenen när jag åker av.

Överlag var jag på ett förbannat dåligt humör hela morgonen och inte mycket kändes särskilt kul. Detta ledde till att jag snabbt tröttnade på Studseröd och beslutade mig för att åka vidare - Men vart? Återingen fick jag beslutsångest men efter en del klurande bestämde jag mig för att åka till Taket på Kolsby. Ett oväntat besök men inget jag ångrar.

I Taket finns egentligen bara ett projekt kvar nu och ett par varianter sen är allt gjort. Det som låckat mig mest ända sedan jag började klättra där har väl egentligen varit linjen mitt på väggen som jag döpt efter tv-serien The Real World på MTV. Jag har kännt lite på den till och från ett i ett och ett halvt år nu men egentligen aldrig jobbat på den förrän i vinter.
Idag gjorde jag för första gången cruxmovet och var väldigt nära att länka ihop det med första movet. Sedan återstår ytterligare ett svårt flytt (inte gjort) och efter det några lättare move vilka jag gjort och alltid gör. Men det skulle förvåna mig om jag föll av där på press.

Gammal bild på The Real World

Nedan ett litet smakprov som visar ett av mina tries från start. Första movet är inte särskilt hårt men det blir svårare att få kroppen i position att skicka till kanten när man kommer därifrån än när man bara kliver på. Kanske inte mitt bästa försök heller men det enda jag fick på film...

Det är kul att klättra nu såväl ute som inne och det känns som jag klättrar bättre än någonsin bara hoppas det håller i sig ett tag så jag kan göra lite av de jag vill.

Avslutningsvis som kan jag sammanfatta med att planerna på att spara skinn inte höll - Jag är helt flodd men det var det värt.


/DO

Vårväder

En god vän vid namn Frans är hemma på permis från sin nyligen påbörjade lumpentjänst så idag passade jag på och besökte honom. Tillsammans begav vi oss till ett ställe vid vattnet i Grebbestad vid namn Grönemad som han i somras fann. Stället har tidigare dubbats av Tomas Bovinder till att vara större och bättre än Hönö och visst finns det några pälor men vad gäller storleken så kanske det motsvara en sektion på Hönö och Tomas som aldrig besökt Hönö verkar ha låga tankar om Göteborgs största boulderområde.

Det är nästan så jag nu kan säga att vädret som vanligt var kanon. Jag är väldigt tacksam då jag denna senvinter/vår har haft otrolig tur varje gång jag skullat ut - Vad är det frågan om egentligen? När är det payback time.

Grönemad har som sagt ett par pärlor dock inte jättemånga. Den finaste linjen är "Impact zone" som går på baksidan av ett block som ligger precis i vattenkanten och gjordes först av Mr. Bovinder. De är en helt slät vägg av finaste bohusgranit med två lister och inte mycket till steg men tillräkligt för att det skulle gå att göra. Man sittstartar med händerna i kors på en vertikal list som på överdelen är bra men sämre nertill. Fötterna har man på två små steg sen är det bara att försöka skapa tryck, resa sig och skicka långt till en bra list. Efter de återstår ett lätt move till kanten.




Fantastikt boulderproblem om men lite kort. Jag gör bara två move från sittstart till topp men de första är som sagt långt. Det tog mig kanske tio tries att göra den och först trodde jag att jag fick FA;n men sett till Tomas scorecard så verkar det inte så.




Sammanfattningsvis så kan man väll säga om Grönemad att stället inte är värt några långväga resor men är man i krokarna kan man ju kanske leta sig dit. Det är samma linjer man finner var som helst ute bland klipporna längs bohuskusten.




Annars hände inte så mycket så dagens highpoint var väll "Impact zone".
Vi åkte senare under dagen runt bland Frans andra lokala crags men de mesta var blött så det hela avrundades med lite biljard i Frans källare.

Bilder blev det tyvärr inte så många under dagen. Dom vi tog är dom ni ser ovan och problemet är "Impact zone".



/DO