Som sagt går tiden fort, ofattbart fort och efter vad som kändes som en blixtvisit i Ticino efter att förra onsdagen ha flytt Font för den här gången är jag åter hemma, nästan 4 månader senare så att säga.
Om den rent klättermässiga biten i Schweiz har jag inte mycket att säga vad beträffar min egen klättring. Jag var efter lång tids oavbrutet slit i Font mer eller mindre tömd på motivation och efter att jag de första dagarna försökt tvinga mig själv till att slita vidare gav jag ganska snart upp planerna på att projektera och nöta på problem och försökte istället bara njuta utav att vara där i bra väder med goda vänner. Om Magnus och Geir´s klättring däremot finns mycket att berätta, lite för mycket och i väntan på filmen jag ska klippa kan man kort säga att dom gjorde rent hus. Givetvis finns det klättrare som skulle kunna gjort mer och hårdare problem under två veckor i området, men dom är lätt räknade. Att ligga på en nivå där man kan flasha 7C-7C+ och göra ett par 8A-8A+ per dag är få förunnat. Oerhört inspirerande och lärorikt för mig att se - Props boys!
Geir på sitt send of the trip - Freak Brothers 8A+ i Chironico
För den som vill veta mer om dagarna kan man för att vara lite mer översiktsfull säga att vi träffade en stark rumän som bodde under en sten, grillade, skrattade, klättrade givetvis, misslyckades och lyckades, tältade på en parkering, dushade inte, solade, åt tonfisk, spelade kort och läste Ernie och Knasen - Bumlife at it´s best!
Mange med sina patenterade
äggmackor...
Nu är det skönt att vara hemma. Jag känner mig sliten efter 20 timmars sträckörning från Chironico till Göteborg, vilken delades upp mellan mig och Geir och detta ett par dagar innan jag orkar mig ut till mina efterlängtade projekt här i hemma-skogarna men jag är psyched och kan inte vänta. Jag har en dryg månad på mig innan en ny sommar med mycket slit och lite mindre klättring stundar och jag ser fram emot att klättra mig sönder och samman innan dess!
/DO
No comments:
Post a Comment