Dynamo

All the hard training Tom and William had put in during the winter paid off all ready on their first day on rock this season. Stoked after just having reached new levels by sending Rabies, their first ever 7a, they jump straight on Dynamo to see if 7a+ was also within reach. Which off course it was, but just not on that very same day...

/DO

Dynamo 7a

William Falkenström giving his last efforts working Dynamo 7a at the end of a long day at Rabiesväggen.

/DO

Fighting Rabies

Tom Boholm climbing Rabies 7a in Fjällbo (The most urban Gothenburg ropeclimbing-crag, situated just outside the city center).

/DO

Filmen om Symplegma

Det blir för min del inte många knop gjorda på utomhusfronten just nu. Det är förvisso av egen fri vilja som jag valt att hålla mig till plastbitarna på Fabben och Labbet, men även om jag velat annat så hade det inte blivit lätt att åstadkomma någon typ av utomhusklättring där simfötter inte skulle vara nödvändiga för att nå instegen. September månad har hittills varit en allt annat än bra månad för de som vill klättra ute. Till skillnad från förra hösten då det bjöds på många fina dagar. Några utav dessa spenderade jag i krokarna kring Utby med att försöka avverka några klassiker som ännu inte blivit strukna från ticklisten. Symplegma var ett av dem...

/DO

Högström productions fortsätter att leverera

Magnus senaste skapellse som finns på internet att beskåda är en kort film från när han gjorde förstabestigningen av sittstarten till Snövit i Fjällbo... Enjoy!

/DO & MH

High Voltage - The Movie

Ok, här kommer filmen... Tyvärr lyckades vi missa själva bestigningen då min kamera var avstängd eftersom vi trodde Magnus kamera skulle fånga det hela men i själva verket var död pga. batteribrist... Och att försöka få honom att ge sig upp där en gång till var lönlöst så sorry...

/DO

Vad var det som hände...

I mitten av förra veckan var det alltså dags för oss gossar från äventyret i Västervik ett par veckor tidigare att dra ut på nya uppsåt. Ännu en boulderexpedition. Magnus fyllde sin väska med ett otal pinaler som inte gör sig särskilt bra i bouldersammahang. Det var selar, rep, bromsar, slingor, kilar, isyxor, you name it. Prylarna skulle senare komma till använding när han skulle fira sig ner för sitt monsterprojekt på Skivblocket vilket var det tänkta målet för dagen.

Blött, blött...

Det skulle dock komma att dröja en dag innan Magnus kunde sända trots bra försök dag 1. Nästan varje försök var han uppe och slog på greppet i cruxetmovet. Han gjorde det på topprep men inte när han kom ända nerifrån.



När han gav upp för dagen stod det ändå klart att det bara var en tidsfråga innan han skulle göra den. Geir var också uppe och nosade så förhoppningsvis får även han till den i vår.

Dag två hade Geir blivit sjuk och kunde därför inte komma med oss ut. Stackarn verkar inte tåla de hårda förhållanden som råder här på västkusten. Istället fick vi sällskap av Olof och Magnus syster Jenny.

By now hade det hela kommit till den punkten att det inte handlade om att fysiskt kunna göra cruxmovet utan att skrämma bort hjärnspökena och bestämma sig, nypa tag i greppet och utsätta sig för det nervkittlande slutet. På ett av många sista försök denna torsdagseftermiddag lyckades han göra detta. Han nådde och tog pinchen, klev igenom och korsade till slopern, aningen skakig. Den annars så lugna och tysta Magnus utbröt i ett djungelvrål som inte kan ha varit långt ifrån kraftfullt nog att ha vält väggarna på Fabben. Väl tillbaka på firm ground gled han omkring på moln med ett alla tiders leende. Jag har varit med honom när han gjort bra grejer tidigare men aldrig har jag sett honom så glad... Så det är bara att gratulera och hoppas att fler tar tag i det hela och gör High Voltage 8B på skivblocket...





FILM PÅ G...




/DO

8B i GBG

Så har det hänt. Efter en hel del jobb kunde Magnus idag bestiga sitt dödsprojekt på Skivblocket. Han ger den 8 meter höga testpiecen 8B tillsvidare så får vi se...

"High Voltage"

Mera om händelsen kommer så stay tuned...




/DO

Fredrik Dahl visits westcoast

På torsdagskvällen tog Västervikaren Fredrik Dahl det stora klivet bort från tryggheten på östkusten och begav sig till west-coast reviret.Det var vid hans ankomst försent för klättring så det blev straight to bed för att på fredagen ha krafter att offra vid Häller. När vi fått till otaliga försök på både Springboy och Springgirl och tro det eller ej magnus men hittat en ny bättre beta på den sistnämnda så rasade ett regnoväder in över oss och vi fick lägga benen på ryggen och fly till Fabben.

Blev tyvärr nada pictures därifrån då jag missat att det behövs ett minneskort för att få med bilderna man tar hem.


På lördagen var vi helt på det klara med att det ännu en gång skulle få bli Fabben men väl in Göteborg så visade sig våra övertygelser inte korrekta. Allt var så torrt det kan bli och sticket som infann sig var av välkommet slag.

Efter warm-up lyckades Freddan sätta upp Cruise control 7A+/B strax nedanför Slugg.




För att ge en beskrivning av hur Freddans problem ska klättras så startar det i det feta undertaget längst in i mitten av taket. Klämstenen används för att ta sig ut till areten vilken man sedan följer till toppen (bryt inte upp tidigare).

På söndagen ville sig inte vädret men jag var osäker på om jag skulle vila. Valet föll på Fabben vilket nog inte var så klokt. Var oerhört sliten sen gångna dagar och det hela blev ganska kvantitativt.

Planen var att få en vilodag efter detta men idag kommer nästa karavan från Västervik i och med Stefan med familj så det blir inte en lugn stund. Får försöka vila ändå och se på när dom klättrar.



/DO

Projekt???

Inte går det att publicera film idag heller så ni för trösta er med en bild på Magnus från ett desperat försök att dyna förbi cruxet på vad jag tror fortfarande är ett projekt nedanför Skivblocket i Utby.

/DO

Veckoslutssammanfattning

I Torsdags var det Mellbydalen som jag kände lockade mest och på plats var jag och knotten. Jag kände mig måttligt omtyckt bland mina medmänniskor då inte en käft kunde tänka sig att spendera några timmar i Mellby med mig.

På plats hann jag i princip lägga ut crashpaden och snöra på skorna innan ett moln av småknott hade vittrat sig till mig och skoningslöst attackerade varpå jag fick slänga ihop mina saker och springande fly till något annat problem. Detta upprepade sig vart jag en kom och 119 bett och två timmar senare var jag tillräkligt trött på stället för att inte orka stanna utan retirerade till Domen.


Åter till GBG även på fredagen med destinationen Fjälbo och Skivblocket för att klättra rep. En stor men samlad skara bestående av Grabbarna grus, syskonen Highstream samt Olof och jag själv var det som begav oss. Magnus och Olof kacklade hela eftermiddagen om flera leder som jag borde prova varpå jag tillslut inte längre kunde still. Väl där avtog tyvärr extasen lite när jag insåg att tidigare dagar hade slitit ut mig mer än jag trott. Jag ville ändå försöka göra något något men i slutändan blev det blocken nedanför som lockade mer än lederna och min hårdaste tick för kvällen var i form av ett boulderproblem. Om någon kan berätta vad det är för problem på bilden nedan är jag tacksam.



Lördagen och söndagen har för min del haft ett gemensamt tema - Jobb, jobb, jobb och mera jobb.


/DO

Med goa gubbar från GBG

Tillsammans med tre goa gubbar (eller kanske är de fortfarande i grabbstadiet) från GBG vid namn Fredrik, Viktor och Markus / Grabbarna Grus / Trip, Trap Trull begav jag mig till Utby för some chill sportklättring. Stämningen var på topp och vädret kunde inte vart bättre. In på ICA för att proviantera sedan rask marsch till Fjällbo och vilken kväll det kom att bli väl där. Freddan placerade den som topp 5 i sitt liv vilket väl knappast kan vara ett dåligt betyg, eller - Hur händelserikt har mannens liv varit?!

Diverse värdelösa vitsar kunde man höra om man befann sig i vår närhet vilka i flesta fall Fredrik kan skyllas. Även andra små diskussioner ägde rum denna fredagkväll men av censureringsjäl förteller inte historien allt.




Klättringen då - Glömda väggen är trots ynka sex leder väl värd ett besök, i alla fall om man som jag av olika själ är nöjd efter fyra klipp och tio meters klättring. En av lederna, Par är kalasfin och rekommenderas verkligen. 6a slabben strax brevid vilken ser ut att bjuda på brottning från första klipp till ankaret är allt annat än vad man tror (...eller jag trodde) vid första anblicken och är alltså också väldigt fin. Samtliga grabbar grus lyckades dogga Birdie 6c.

Mackan på Boogie 6a

Viktor fick inviga sin nya firningsåtta och han gjorde det med stil - Det tog honom två försök att överhuvudtaget få ner repändarna till marken vilka hade en oerhörd förmåga att dra sig till en krokig gren - Detta kan ju dock aldrig skyllas på kastaren.




När fingertopparna hade fått sin dagliga omgång hudvård kröp vi upp på kullen och grillade korv och drack ljummen öl. Sedan som ett skott till centralen för att inte missa bussen hem och så var även denna dag över.




Det har varit lite klent på bild- och filmfronten de sista och jag ber om ursäkt och lovar att bilderna kommer så fort jag får hivat in dem från allas kameror och hårdiskar.



/DO

Helt enligt boken

Dagen har jag och Magnus ägnat åt repklättring i Utby.Vi har försökt vidga våra vyer den sista tiden och faktiskt klättrat lite trad. Eftersom vi båda är ganska nya på området har vi varit extremt försiktiga och verkligen försökt följa konstens alla regler - Allt vi gjort har vi gjort By The Book.

Vi inledde vid skivblocket där vi fick till varsin tradled. Magnus ska ju alltid vara värst och när jag knäckt honom totalt med min onsight av Gunnars Skräck kunde han ju inte vara sämre utan lade kilar åt sidan en stund och slet sig upp för Said´s 8b Gumminacken Second go. Slet är förresten fel ord att beskriva det med, promenerade upp passar bättre in.

Mr. Highstream verkade ha tjuvtränat på att lägga kil då flera satt som berget (...Hehe).
Traditionsenligt var han förstås tvungen att lägga en lite sämre första kil som kunde och skulle åka ur när han kommit en bit ovanför denna.

Med varsin bult och tradled i bagaget avrundade vi dagen på Utbys pizzeria där bagaren än en gång gjorde ett försök att lura Magnus på pizzakartongen. Denna gång med lite rabbat men Magnus lät sig inte luras.



/DO

Brake the silence

Det har inte hänt allt för mycket de senaste dagarna. Jag har varit vid Taket och Hemmetskullen här på Kolsby en kväll i annars inget nytt på västfronten.

Idag däremot så var det repklättring som stod på menyn och det var tillsammans med syskonen Högström jag begav mig till Rabbiesväggen i Fjällbo. På plats var Emil Rylander och Sanne Lundberg. Emil försökte tillrättavisa mig tillbaka till blocken där jag hör hemma men idag skulle jag inte få krama mina kära stenar.





Jag var förvånad över hur bra/lätt det gick att klättra rep. Det kändes mycket mer avslappnat än tidigare vilken var lite av en lättnad att slippa vara spänd som en fiolsträng inför varje rörelse. Jag gjorde ett försök på vardera Stålmannen 7b och Batman 7b+. Batman gick bäst och jag ska nog åka tillbaka och försöka göra den och det värsta är att ju mer jag tänker på det desto mera sugen blir jag på att försöka. Det var andra gången jag provade den, en gång för ett år sedan och idag. När jag försökte förra året var jag helt blank och var inställd på att det skulle bli detsamma även denna gång då jag knöt in mig och gjorde mina första moves för dagen men det kändes väldigt stabilt ända till cruxmovet där jag gav mig för att inte åka på ändå mer pump.

Magnus på Stålmannen

Tiden gick fort, fortare än vanligt och när Magnus gjort 15 laps på vardera led och Ida onsightat en 6a var de båda nöjda och ville bege sig. Jag kände mig dock lite osäker på att åka tillbaka, kanske var det främst rädslan att sitta i bilen med Magnus bakom ratten ännu en gång som gjorde att jag valde att stanna och bouldra. Det skulle jag inte gjort - I samma ögonblick som jag fattade beslutet att stanna började allt gå åt helvete.

Jag kom inte upp för något av det jag tänkt mig (vilket är grunden till min irritation), min hud bara försvann och nu kommer jag inte kunna klättra utan tejp på en vecka, jag blev biten av myggor och när jag gett upp totalt och lyckats leta mig tillbaka till Domen för att klättra inne istället var självklart stället stängt och jag fick orientera mig vidare till Magnus apartment för att droppa paddan innan jag åkte hem

Emil på en för mig okänd 7a

För att avsluta lite mer positivt så var det väldigt, väldigt kul att klättra rep...

/DO

Sendit i Fjällbo

Ännu en dag med strålande solsken och ännu en dag i Utby. Det var tillsammans med Magnus, Sendit och till en början också Klara som jag begav mig till de mytomspunna blocken nedanför Rabbiesväggen i Fjällbo vilka det har surrats om en hel del den sista tiden så det var en given anhallt - Inte helt oväntat var det där vi fastnade resten av dagen bortsett från en kort tur till Black- respektive White Russian.

Det kändes inte som att det var min dag idag utan jag stod tillbaka endel och kollade på Magnus som efter att inom lopet av en kvart gjort de för honom "lättare" problemen gick loss på det höga areteprojektet. Självmordsbenägen som han verkar vara gav han sig upp på den över Domens två små Borealpads, sin egen inte mkt större men något mindre utslitna PAD och med lilla klena mig som sin spotter. Jag kunde förstås inte hålla mig borta heller men jag skyller rädslan att jag inte kom upp - Klättermässigt är den ju en Piece of cake ;-)

Magnus på "Peters projekt"

Magnus var uppe och nosade en halvmeter från toppen på ett av få press från start men gjorde då en galen escape till blocket bakom areten varpå jag blev räddare än aldrig förr då jag inte fattade vad som hände utan ställde in mig på att få 75 kilo Högström i huvudet. Det gick som väl va bra och Magnus verkade trivas på blocket han landade på och fortsatte jobba på areten därifrån. Han hade lätt att kliva på och av bara en meter från kanten så han försökte känna in de sista moven och som han sa så hade det inte varit för kombinationen av landningen och brist på crashpads så hade det bara varit att trycka, men på samma gång antar jag att det är just dessa element som gör den till en testpiece.

Dagen avslutade vi nästan traditionsenligt på Utbys pizzeria där Magnus för en stund trodde att han skulle behöva punga upp med 40 kronor för en kartong att få med resterna av pizzan hem i men som tur är så var det inga giriga pizzabagare vi hade med att göra utan snarare ett gäng pajasar.

Lite updates vad gäller min ömma kropp så har jag haft ont i ryggen i en vecka och fått massage för de vilket gjorde det något bättre men i morse drog det till i hela nacken och det slutade med nackspärr så nu åker jag på ytterligare en massage al´a 400 pix vilket är nödvändig om det ska finnas någon somhelst chans att jag ska kunna åka till Västervik på lördag. Vi får se - To be continued så att säga...

För att unvika flera eventuella missförtsånd vill jag avsluta detta inlägg med att klargöra att jag i inlägget Sendingspree i STHLM när jag skrev "Expertutlåtande antyder att den kan vara enklare" då inte menade något allvar utan det var pure ironi trots att det kanske var lite difust.


/DO