Thursday, December 31, 2009

Årsredovisning 2009

Liksom en del andra tänkte även jag försöka summera året som gått. Ett av alla de mått av tid, vilket på precis samma vis som de tidigare, passerat i en hastighet som i alla fall inte jag kunnat bemästra. För fort har det gått, det är inte svårt att konstatera.

Vädret har sedan ett par veckor tillbaka förändrats ganska drastiskt här i mitt lilla hörn av världen. Från att i stort sett tvingats till att bära simfötter för att kunna ta sig fram i en omgivning som kunnat liknas med fantasivärlden Atlantis, har det hela förvandlats till en miljö där man tvingas brottas med minusgrader och ovanliga mängder snö. Mitt i skrivandets stund hör jag hur man på radion sitter och jublar över kylan och det ”fantastiska vinterlandskap” vi välsignats med så här i juletid – Fan ta dem!

I alla fall: Året tog en fantastisk start på många vis, bland annat i och med min, Magnus och Geirs lilla veckolånga tripp till Västervik. Många goa sends blandade med glada kvällar på Oasen gjorde det hela till årets för min del helt klart roligaste resa.


Jag minns också början av året med ett otal turer till Hyltebergen med en Magnus vars önskan att bestiga Göteborgs-testpiecen Kriminell Kantarell hade svävat iväg bortom allt förnuft. Resultatet av det var att vi i ur och skur begav oss ut till leden för att se om den via något mirakel kanske skulle kunna vara klätterbar. Givetvis kantades i stort sett varje besök av urusla förhållanden. Sånär som på ett. Det var dagen då stackars Magnus inte fick följa med ut för att han skulle fira Alla Hjärtans Dag. För min del kunde vi gärna bytt plats. För det var också dagen då den ödesdigra olyckan med den statiska slingan i bulten och min stortå ägde rum. Om det är något jag ångrar från året som gått så är det den dagen och dumheten som flög i mig just då.

Magnus all set för Alla hjärtans
dag firandet…


Det känns som att det var i och med den incidenten som turen vände en aning från en ganska go inledning av året, till en vår som senare kom att präglas av förkylningar & infektioner, onda visdomständer och penicillinkurer på gränsen till överdoseringar. Jag kan föreställa mig att inte var något direkt nöje att umgås och framförallt inte träna med mig just då eftersom mitt humör för det mesta kretsade mellan enormt dåligt och ”rock bottom”. Men Henrik Sennelöv, som jag sedan en tid tillbaka kamperat ganska flitigt med, stod mig bi och jag antar att han till slut lärde sig att stå ut med mig och mitt outtömliga gnällande. Och kanske var det tack vare just alla de träningstimmarna han orkade stå ut med mig, som jag senare under våren fick lite lön för mödan när jag bland annat fick till Hummern Igen i Fjällbacka.

Senare under våren kom jag även att göra andra repetitionen av Stefan Rasmussens Mr.CubabeeBrudslöjanstenen i Dals-Ed. Troligen årets mest minnesvärda send då det var i gamla (och nyfunna) goda vänners sällskap av ett problem som jag ända sedan det sattes upp drömt om att kunna göra.



Sommaren kom att bli dryg med bland annat 8 veckors hårt arbete. Då väldigt lite klättring blev av, försökte jag aktivera mig på min campusboard för att senare under hösten kunna utnyttja den omänskliga råstyrka den med all säkerhet skulle generera till att krossa allt som kom i min väg. Givetvis fick jag inte särskilt mycket omänskliga superpowers av åtta veckors träning och inte mycket krossande blev det heller.

När så sommaren var över och ledigheten kom åter inledde jag den nästan min vana trogen med att duka under i en veckas förkylning. Frisk blev jag emellertid även om jag kanske inte kunnat tro det under själva läkeprocessen, och jag började hösten med en liten tripp till Stefan och hans boulders i Västervik. Återigen tog allt en mycket bra start och jag betade av ett gäng problem från min Västerviks-ticklist. Om än jag lämnade kvar ett problem som jag väldigt gärna ville göra, The red dragon. Hela hösten var den ett av alla ouppklarade projekt som jag tvingats gå och grubbla över, och under höstens enda återbesök fick jag inte ens chansen att prova den.

Väl på hemmaplan igen blev det bland annat ett antal turer till Fjällbacka där bland andra Räkan ss lockade. Och ska jag vara ärlig så vet jag faktiskt inte varför jag inte nu kan nedteckna hur det gick till när den blev gjord utan istället måste försöka komma på någon dum bortförklaring till varför den fortfarande är ett av alla mina projekt. Några skador kan jag inte direkt påstå att det var som stoppade mig. Min vänsterhandled, som för övrigt har bättrat sig rejält tack vare ett gäng rehabövningar, var inte direkt avgörande för huruvida den skulle gå eller inte. Kanske är det helt enkelt bara att konstatera att jag är för svag och för dålig och att det också är den stora anledningen till att hösten blivit helt utan några betydande sends.


Senare under hösten kom många dagar att gå åt på Domen och Fabben som ett resultat av det oförlåtligt dåliga väder som bjöds. Och utan att egentligen veta vad som hänt sitter jag nu här ett par dagar innan nyår och min resa till Fontainebleau och försöker summera mina dagar och resultaten av dem från ett nådens 2009.

Visst hanns det med ytterligare några kortare turer hit och dit utöver vad jag nämnt i den här texten. Linköpings- och Västerviksäventyret i mitten av november är inget jag ur ett rent klättermässigt perspektiv gärna minns. Och när jag läser igenom vad jag lyckats formulera inser jag att det skulle gå att vara både mer och mindre omfattande, och att det finns ytterligare saker att nämna såväl som saker som jag kanske lika väl kunde låtit bli att ha med. Men så är det nog i de flesta fall och jag nöjer mig med detta.


Köge Bouldercup, Danmark

Avslutningsvis vill jag bara tacka alla som jag fått chansen att klättra och umgås med för året som gått. Ingen nämnd och ingen glömd säger man ju och så är det men jag skulle nog ändå rikta ett speciellt tack till framförallt Henrik Sennelöv och Stefan Rasmussen. Båda har kommit med såväl glada som mindre glada tillrop och puffat på mig när jag fått stopp på nåt krön av min utvecklingsbacke. Oftast har det betytt en hel del och gjort ganska gott.

Och så er som faktiskt tagit er tid att läsa det jag skrivit under året vill jag givetvis visa min uppskattning. Jag tycker det är fantastiskt kul med min blogg och ibland är det nästan så att man ger sig ut bara för att ha något att skriva om. Jag hoppas att det inte bara är pest och pina att följa mig och att jag inte tråkat ut er mer än att ni fortsätter att läsa The Bouldersgate även kommande år…




Gott nytt år/
DO

Friday, December 25, 2009

Midnight Mölndal 1/12

Det finns inte mycket att skriva om för stunden. Snöar gör det och kallt är det. Som väl är dröjer det inte länge nu innan jag flyr det här jävla skitlandet och tills dess kan man ju alltid värma sig med dessa bilder från den här sessionen med Johan, Henke och Tompa...








...eller den här goa filmen från på Deadpointmag.




/DO

Sunday, December 13, 2009

Två tredjedelar av jorden runt i en kundvagn

Idag har jag varit ute i skogen med Henke i stort sett hela dagen och njutit av vad som inte kan sägas vara något annat än ett fantastisk vinterväder...

Det hela började med att Henrik fått frikort från familjen för dagen och med det letat sig upp hit till Bohuslän. Höstens ticklist är för bådas del inte som planerat avklarad utan fortfarande i stort sett orörd och beslutsångest kring vart vi skulle spendera dagen var minst lika stor som massan problem vi ville få avklarat. Vi började i alla fall med en kort tur till Hogen där jag inledde dagen på värsta tänkbara vis med att behöva lägga typ 4 försök på någon ny klassisk 6B-arete/prow som i själva verket inte är något annat än lätt när man väl klättrar som man ska. Arg som ett bi ställde jag in mig på ännu en dag kantad av misslyckande men efter att ha lämnat helveteshöjden för att bege oss till Lyse skulle det hela visa sig vända.

Henke hade mycket han ville ta tag i på Jorden runt-blocket så det var givet att det var där vi slog oss ner. För min del kändes det inte som att det fanns så mycket att välja på annat än att ta sig an Henriks gamla klassiska skapelse Jorden runt i en Kundvagn. Och det var med efterdyningar från den här kvällen med Magnus som jag klev på inställd på att i stort sett inte kunna röra mig mellan greppen. Döm då av min förvåning när jag efter bara några försök fan mig själv hängades 15cm under kanten i fullfärd med att försöka lösa sista cruxrörelsen. Givetvis slutade det som alltid annars med att jag två sekunder efter att ha insett detta stod åter på marken. Enda skillnaden nu mot annars var att jag istället för att svära och sura studsade av glädje över att ha tagit mig så högt upp på problemet jag trott jag aldrig skulle kunna göra.


Stackars Henke hade svårt att brottas med kylan och utöver en flash av areten i Hogen, två nedvärmnings-promenadbestigningar av Dubbelareten och ett riktigt bra dagsflash-försök på "Jorden runt..." fick han inte så mycket uträttat. Men lite får han nog skylla sig själv som lämnade understället i bilen...

För övrigt har Uddevalla förgyllts med ett träningsredskap åt vilket jag glädjer mig på gränsen till overkligt mycket. En Moonwall. På tisdag ska den invigas och jävlar vad jag ska klättra på den. Det är nästan så att jag drar mig lite för att åka ifrån den och till fontan...



/DO

Saturday, December 12, 2009

Puhh...

Sitter på kanten av min säng och är mitt uppe i att försöka återhämta från de två senaste dagarnas boulderbyggnationer. Gårdagen är svårslagen. Mellan kl.09.00 och 19.30 skruvades det grepp upp och ner från Fabbens boulderväggar inför dagens tävling. Dagen till ära dök en beställning med HRT-grepp upp och det var med dem som idén föddes att istället för att tejpa, skruva upp 60 problem. Efter ca. 9 timmars snudd på oavbrutet skruvande avvek jag vid halvåtta snåret för att försöka hinna till Domen och få en glimt av klättrandet på problemen jag byggt tidigare i veckan. Och ändå är inte jag den som ska klaga. Jag kan bara föreställa mig hur Johan och Erik mår som jag fått veta ska ha slitit till två i natt. Man kan ju snacka om uppoffring för att bjuda på en bra tävling. Tyvärr har jag inget hört om hur det gått men jag tror verkligen att de måste ha varit grymt...

På tal om tävling så kan jag rapportera att Bouldercupen i Västervik är avslutad. Enligt en säker källa ska det ha varit bra problem på deras grymma väggar. Skrämmande är det dock att det endast var sju startande herrar. Man kan ju faktsikt fråga sig var tävlingsklättringen i Sverige är på väg. Utav dessa sju ska iaf. Jocke Berglund ha tagit hem de hela framför allas våran Norrlänning, Geir Söderin. Tyvärr har jag väldigt vaga uppgifter vad beträffar damsidan så jag vågar inget säga om något.

Sist men inte minst så har vi ett par av de utlovade bilderna från den senaste sessionen med Johan i Mellby...







/DO

Wednesday, December 9, 2009

Veckan so far

Hittills har veckan varit hektisk. Jag jobbar hårt med att få upp problem på Domen inför fredagens tävling men då farten på själv byggnationen går i samma snigeltempo som vanligt lär jag få se mig i stjärnorna efter att bli klar till deadlinen. Något drastiskt måste alltså ske. Förvisso får jag förstärkning imorgon av boulderbyggandets Speedy Gonzales, Magnus Högström. Får se vilken skillnad det kan göra...

Vidare hanns det idag med en utesession i Mellby. Johan Gross har stått på tå för att få komma ut ända sedan i söndags och idag fick vi äntligen chansen. Då jag brottas med en förkylning och som Johan beskriver det "nedträning" kickade jag tillbaka för att fota lite och lät Johan stå för själva klättrandet. Kalle Boströms Kaiser Såsett stod högst på Johans önskelista och på denna hans fjärde session på problemet kom sendet. Och det i bästa tänkbara stil efter att ha brottas lite med den aviga dynon.

Efter den mycket episka bestigningen gick vi vidare till Björns fenomen El Don. Och här tog även jag på mig skorna för att försöka repetera min bestigning från i våras och döm av min förvåning när jag inte kom upp. Inte ens Johan nådde upp till juggen och kanske får vi skylla det hela på att våra krafter (och då framför allt Johans) gått åt till den väldiga kamp som några minuter tidigare ägt rum då vi skulle bränna torrt ena startjuggen vilken sedemera visade sig vara hem för ett gäng vintertrötta bin...

I alla fall så efter att ha insett att vi inte skulle bli mer lyckosamma bara för att vi stod kvar och stötte så gav vi upp det hela för dagen och drog...

Nu väntar två roliga och hårda dagar med skruvdragaren i hand. Och då min tänkta hemresa från helgens Västervik-tävling igår kläckte ur sig att han drar vidare till huvudstaden istället för tillbaka till Götet missar jag tyvärr och oundvikligen den tillställningen... Surt!

Bilder kommer...






/DO

Monday, December 7, 2009

Tävlingar

Till helgen är det tävlingar. Domen och Fabben står värld för varsina totalboulders på Fredag, respektive Lördag. På Domen utlovas Luciafirande med nyskruvade och nytejpade problem och på Fabben kombineras tävlandet med Göteborgs KK´s julfest. Båda händelserna kommer med all säkerhet att bli lyckade. På Domen är det tillsammans med Magnus en annan som står för problemen och på Fabben har jag likaså lyckats nästla mig in som byggare. Och jag hoppas att folk inte vänder i dörren vid första åsynen av mina kreationer. Även om risken kanske är stor finns på Domen som sagt Magnus problem till undsättning och på Fabben kommer även Gross och Brasse-Erik ha byggt probem, vilka med all säkerhet inte kommer att vara till någon besvikelse om dom är av normal kaliber.

Jag hoppas defintivt att presseningar och elverk sätts åt sidan (ni vet vilka ni är) för dessa evenmang och att många passar på att dyka upp när det nu anordnas tävling så här på hemmaplan. Visst är det inte direkt sällsynt men det är ju ingen veckorutin dirket så passa på att uppmuntra!


INFO FABBENTÄVLINGEN: På Fabben pågår tävlingen mellan kl:12.30-16.30, prisutdelning någon gång efter kl:17.00 typ och alla som är med kan vinna fina grejer :). Kostnaden är entre+40kr (dvs. 80 eller 60kr allt kryss eller årskort+40kr) regler 60 problem på 4 timmar flest viner men alla har chans på priser, välkomna! /J. Gross




/DO

Tuesday, December 1, 2009

Tisdag 1/12-2009

Idag vart jag utlurad till Bouldergöteborgs senaste fenomen, Midnight Mölndal (a.k.a. Mölndal Lightning). Tillsammans med förstabestigaren Henrik Sennelöv, Johan Gross och Climbingpricks Tompa spenderades förmiddagen i jakten på en tredjebestigningen sedan Walker enligt ryktet skulle gjort första repetitionen i förra veckan.

Gross visade framfötterna och fick efter en go uppsykning mitt i cruxet till det hårda movet och sände.

Tompa som hade sin 4.5;e dag på problemet och ville inget hellre än att komma upp. Och dagen till ära med finspot och allt gjorde han med sin och Walkers något unika sekvens cruxet och toppade även han ur. Och glad som en lärka det var han.

Jag har precis påbörjat en aningen försenad uppbyggnadsfas i min träning inför den stundande Fontanresan och borde egentligen inte låta mig luras ut på sådana här boulderepeditioner utan borde enbart uppehålla mig på Fabben eller Domen. Och till den förstnämnda av de två begav jag mig när utomhushetsen lagt sig något och gänget begett sin åt varsina håll för att klättermässigt runda av min dag...

Efter texten ovan skrevs har även Geir och Mange hunnit ut och nypt av problemet. Därmed har sammanlagt 6 pers besegrat problemet och kampen om första bestigningen av högerutsteget har tagit fart...

Då bildkällan låter väntas på sig dröjer det ytterligare innan jag med annat än ord kan visa hur det såg ut Tisdagen 1/12-2009 under en sten på Safjället i Mölndal...





/DO

Saturday, November 28, 2009

Friday Fistfight i Utby

Lyckades igår mellan skurarna i gott sällskap av Johan Gross leta mig till Utby. Siktet var för hans del inställt på La bousse-blockets kanske hårdaste problem (trots att den inte berikad med blockets högsta grad), El Maco ss. Hans första försök för dagen var riktigt bra men blöta grepp precis innan toppen sabbade dagsflashen. Men efter ett lite sämre andra försök gick problemet ner som skit för dagens tredje try.

Jag passade på att ge La Bousse ss ett go. Hade ett försök som var ok och kanske borde den ha varit gjord vid det här laget men jag höll inte ihop det som jag borde och slutade därför sendless.

Efter en liten drift-away till Plan 5 avslutade vi förmiddagen på Sauron. Jag höll mig i skinnet och sparade hud till de kommande kvällspasset med Henke och Petter. Johan sände i mycket god stil efter att han fått till den för honom ganska långa startsvingen. Bra jobbat och tack för en go förmiddag!






/DO

Thursday, November 26, 2009

C-Pad Makeover

Har spenderat den sista 1½ timmen med att förvandla min Metolius XXL Crash Pad till en Metolius Behemoth. Det är dock lite som skiljer min från orginalet. Foamen kommer dels från HGB och dels från Bia Foam i Valdemarsvik istället för Metolious original men framförallt är min fetare. På något ofattbart vis lyckades jag få i alla tre lagren foam. Egentligen skulle jag behövt tagit ur ett av dom gamla tunnare lagrena för att få i det nya grövre men efter ett gäng ommöbleringar ligger nu alla tre i paden. Har dock inte vågat prova att viga ihop den än... Vill inte göra lyckan för kortvarig. Så här gick det till:


Gissa var jag är...



/DO

Friday, November 13, 2009

Kungen av misslyckanden

En vecka går fort och nu är jag hemma igen. Tyvärr kom den här lilla utflykten att arta sig åt det motsatta hållet mot vad jag tänkt. Det regnade, varje dag. Men kanske ska jag inte klaga, klättra fick jag ju, om men inte under några direkt lysande förhållanden.


Ömma Fingrar...

Igår, innan hemfärden, åkte Stefan och jag först en sväng förbi Björnblocket och sedan via Hörtingerum. Stefan nöp hårt på projektet The Hourglas SDS, vilket när det väl blir gjort, med all säkerhet kommer kunna betraktas som ett av Sveriges hårdaste boulderproblem, om inte det allra hårdaste. Men just igår var det till föjd av det veckans kassa väder sjukt fuktigt i luften och tyvärr var det kanske det som stod mellan honom och ett send. För stark var han på den... Jag kände lite på ståstarten och fick ganska fort till första movet men blev aldrig riktigt vän med den aviga dynon till kanten.




Vem är farbrorn med den
stora mössan?!

I Hörtingerum var till skillnad från föregående dag Roadchill torr, så när som på juggarna i toppen. Föga anade jag hur avgörnade de skulle komma att bli. Jag han med tre försök innan mörkret lade sig och det också åter började regna. Första försöket var ok, andra var bättre men jag gled ur ena greppet när jag gjorde sista hårda flyttet. Efter en kort vila gjorde jag det tredje och sista försöket för den här gången och de försöket blev också det bästa. Jag kände mig förhållandevis stabil genom hela problemet och plötsligt fann jag mig hängande i juggen strax efter cruxet. Därifrån ställde jag upp foten och reste mig till nästa jugg, i vilken man i normala fall matchar men inte kunde idag då den var blöt, och drog istället vidare till nästa och sista juggen. I movet kände jag hur foten halkade och jag spottades av problemet långt förbi var det egentligen skulle ha varit över. Strax därefter stod jag alltså åter på marken, framför en småflinande och troligen lika förundrad Stefan, alldeles för förvånad för ens kunna bli arg. Va fan hände?! Den självgode skulle kanske kalla det för oflyt men vem har jag att skylla om inte mig själv över att jag ständigt lyckas ställa till det...

Känns som att det kan börja låta lite otroligt att jag kommer så nära på alla problem utan att sända något men ni måste tro mig, jag kunde inte varit mycket närmre än så och när jag kommer tillbaka till östkusten nästa gång åker jag raka vägen ut och gör det där jävla problemet innan jag överhuvudtaget rör något annat...


Veckans andra stora failure,
Aqua i Misterhult...

Avslutningsvis är det bara för mig att tacka Stefan för husrum, sällskap, träning, spot, mm. Jag kommer tillbaka...






/DO

Thursday, November 12, 2009

Hagel, åska och drivis

Idag slutade regna. Nu snöar och haglar det istället. Åkte på förmiddagen en sväng till Röda Väggen för att kolla in problemet Red Dragon vilket jag lämnade kvar vid förra besöket och nu mer än något annat ville få till. Tyvärr fann jag den i ett skicket som hade tvingat mig kopiera Dan Osmonds bestigning av vattenfallet i Masters of stone 4 för att få till ett ascent.

Innan detta var jag en sväng förbi Hörtingerum som mot alla odds visade sig ha iaf. en torr linje, Roadchill. Och när R.D. visade vara blöt var det givet att dra tillbaka dit. Fick till moven innan den äckelblöta toppen och kände mig stark under mina försök från botten. Hoppas på bra tork under natten så jag kan dra tillbaka imorgon förmiddag och försöka sända...



/DO

Wednesday, November 11, 2009

Livet i Atlantis

Fortsätter det så här så får vi fan dra till Ö&B och köpa simfötter. Det känns som man håller på att utsättas för det optimala mentala testet. Får man inte psykbryt av det här så får man det inte av något.

Vi lyckades emellertid ta oss ner till Misterhult idag, Stefan och jag. Det hela resulterade i två nya problem på blocken vi scoutade i måndags. Agua och Sticky Fingers. Den sistnämnda är en ganska fin lite lättare väggtur som jag borstade upp för att ha som uppvärmning.

Aqua kom att bli Stefans FA efter hårt torkningsarbete. Ett jättefint problem som efter den branta starten bjuder på delikata och tekniska rörelser uppför en arete.

Regnskurarna kom och gick i femminutersintervaller vilket inte gjorde det hela direkt lätt. Vi lyckades tajma det så bra att vi klättrade i samband med störtskurarna och försökte torka upp när det var uppehåll. Och en annan får, kanske dels tack vare det, återigen (snart en vana trogen) nedteckna ännu ett misslyckande. På tredje försöket från start var jag såpass högt uppe att problemet mer eller mindre skulle vara gjort men jag halkade när jag satte upp för att göra sista movet in i juggen och satt åter på marken. Hann aldrig med att göra något "sista försök" då regnet tog i ytterliggare och tvingade oss att fly med svansarna mellan benen tillbaka till bilen.

Bilder kommer...





/DO

Tuesday, November 10, 2009

Mera elände

Regnet bara fortsätter att ösa ner. Enligt prognosen skulle de lätta och bli uppehåll fram på eftermiddagen men det är inget vi har sett någon tillstymmelse till.

Blev inte mycket mer gjort i Linköping. En snabb tur till Höversby för att jag skulle få göra iaf. ett problem till, Silverado. Verkligen inte någon go uppvärmning. Jag har aldrig kännt sån smärta i fingrarna, som för övrigt redan sedan innan har ömmat lite. Avslutade mitt besök på inomhusväggen i Hangaren...

Åkte på förmiddagen igår vidare hit till Västervik och direkt vid ankomsten plockade jag upp Stefan och for vidare ner till det nya området Misterhult, fyra mil söder om VVIK. för att scouta nya boulders. Vi fann ett tiotal nya block vilka hyser ett par riktigt fina linjer och vi hoppas på att eventuellt kunna dra ner imorgon och prova en av dem. Vi drog sedan vidare till ett annat gäng block på vilka Stefan redan börjat öppna problem. På dessa kommer gå att göra ett gäng sinnessjukt balla problem. Vi tittade bland många andra fina projekt på Hori Yo assisen. Bland de bästa jag sett på länge. Satans coolt problem. För personer med normal lekamen (läs, inte +24 Index) bör man i varje fall mäta 190 cm från topp till tå och givetvis då också mellan vingspetsarna om man överhuvudtaget vill kunna drömma om att göra problemet. Jag är i stort sett fully extended mellan greppen och då får jag ändå allt som oftast höra att jag lever på min längd. Men hur som helst, fett problem!

Kör på Oasen med Stefan ikväll i väntan på att turen med vädret ska vända så att jag förhoppningsvis när jag skriver nästa gång kan rapportera om en go utomhussession,,,





/DO

Saturday, November 7, 2009

Misären i Knutby

Rubriken säger det mesta. Den här lilla trippen har inte tagit någon direkt önskvärd början. INGET har jag gjort. Var ute i typ 5 timmar med Jimmy och Sebbe idag utav vilka vi spenderade ungefär 3,5 med att försöka torka upp några av alla sjuuuuukt blöta problem.

Utöver de kassa förhållandena har jag klättrat som en kråka. I en kombination av att jag vill lyckas för mycket med att jag spänner mig som en jävla fiolsträng för att jag inbillar mig att det är vad som krävs för att hänga kvar är allt dömt att misslyckas...

Och surt är det. Finns väldigt, väldigt många problem här som ser fantastiskt fina ut och dom få utav dem som jag faktiskt fått prova har trots blöta grepp inte varit någon större besvikelse.

Jag hoppas jag gror lite ny hud över natten och framförallt att det torkar upp lite så att jag kan få i alla fall en go dag här. Stannar natten till söndag innan det bär vidare till SR i Västervik. Väderprognosen för början av nästa vecka har jämnt emot vad som sagts tidigare tagit en ganska drastisk vändning och det ser allt annat en hoppfullt ut. Men det är inte mycket annat att göra än vänta och hoppas...





/DO

Thursday, November 5, 2009

Roadtrip

Imorgon sticker jag på en veckas roadtrip. Först till Linköping för att besöka det ökända klätterkollektiven och för att äntligen få se Knutstorp/Knutby och Höversby. Sedan efter helgen bär det vidare till Västervik och Stefan som är ledig och lovat mig både det ena och det andra när jag kommer över. Några dagars bumlande lär det i alla fall bli, var och när och hur återstår bara att se. Ska försöka uppdatera er lite allong the way så att säga...




/DO

Monday, November 2, 2009

Mantlingskungen

Fantastiskt fint problem det här, Grottmangons Spricka på Hamburgö... Rekommenderas!








/DO

Saturday, October 31, 2009

Sjöpungen Variant

Blev idag en kort eftermiddagssession i Fjällbacka. Gjorde stora framsteg på det här problemet och nästa gång vågar jag mig nästan på att utlova så kallad garanti...







/DO

Thursday, October 29, 2009

The way I lIKE it...

vvvvvvvv
Saxat från http://boulderfreaks.blogspot.com/
för den som bryr sig...





/DO

Sunday, October 25, 2009

Suck...

_____________








/DO

Thursday, October 22, 2009

Den nya generationen besöker Utby

Ett av dom kanske senaste tillskotten till svensk klättring gjorde idag på eftermiddagen en blixtvisit i Utby tillsammans med sin far. Joar Sennelöv visade i förbifarten på väg till dagis var skåpet skulle stå med en bestigning av ett problem som nog med säkerhet kan kallas världens lägsta och för den som inte når högre än 60 centimeter från marken kan Joars nya problem brevid La Bousse-blocket nog rekomenderas starkt. Jag, Axel och Emil slet hårt på diverse andra problem och vissa av oss blev mer framgångsrika än andra.



(Foto Emil Rylander)







/DO

Tuesday, October 20, 2009

Comeback

Nu vänder det. Idag hade jag första träningpasset efter mitt tiodagars uppehåll vilket togs till för att ge min sårade vänsterhandled en chans att återhämta sig. Och det kändes bra, både att vila och att börja klättra igen. Förvisso så kände jag mig, liksom efter alla andra uppehåll längre en 2 dagar, tack vare min ringa talang för sporten som bambi på hal is men det är som väl inget som kommer bestå. Handleden gjorde sig aldrig påmind och det var en stor lättnad. Jag vågar fortfarande inte köra utan tejp och stödband men att bara kunna klättra utan att vara rädd eller behöva ha ont är jättekul och jag hoppas att det varar...

Senaste nytt på Deadpoint mag går under namnet Obsession och blir man inte insprerad att träna och taggad att jobba på grejer när man ser den filmen vet jag inte vad som ska till för att locka en av sofflocket. Direkt när jag såg början tänkte jag att det måste vara den jävla Rich Simpson. Efter att först ha sett det här goa klippet misstar man sig inte inte första taget vad honom och film beträffar. Kunde jag bli hälften så stark som den mannen skulle jag vara mer än nöjd...





/DO

Monday, October 12, 2009

Mellan varven

Sitter och filosoferar lite så här halvtid av det som av mig anses vara en av årets höjdpunkter, älgjakten. En del har hunnit hända sedan sist jag skrev här. Jag har bouldrat lite. Stefan Raz. med familj var på besök i mitten av förra veckan. Lite för hög luftfuktighet gjorde att vi led svåra förluster mot diverse problem. Stefan lyckades emellertid stoppa ett problem i påsen för att ta med sig hem, La bousse ss. En annan som för stunden befinner sig i en ganska grov formsvacka slog nog rekord i att åka av högt på den ovan nämndas ståstart. Typ ett move från toppen. Oj, oj, oj...

Har i stort sett byggt klart problemen på Domen nu. Kommer kanske klämma in ytterligare några här och var men det får vänta några dagar.

Var i fredags tillsammans med Mange med om en händelse som för mig är helt unik. Något som satt lite spår...

I och med den dåliga formen och framförallt handleden som ställt till med besvär den sista månaden har jag nu inlett några dagars vila. Det suger att inte klättra men jag måste om jag vill kunna få något som helst ut av hösten.

Nedan följer några bilder från dagarna med Stefan...










/DO

Saturday, October 10, 2009

Telefonnummer

På grund av en lite mindre lustig händelse kommer inte mitt mobilnummer att vara i bruk under några dagar framöver. Vill man nå mig så gör man det på: 0522 - 643079...



/DO

Thursday, October 8, 2009

Västkustens Top Model

Flera bilder av Fredrik Schenholm...









/DO

Monday, October 5, 2009

Mera foto

Återigen ut i skogen får att leka rockstar framför en kamera med allt vad det innebär. Denna gång var det Climbingpics-Tompa som låg bakom det hela i och med deras plåtning för Tierras sommarkatalog 2010. Och det var alltså tillsammans med honom och fotografen Patrik Lindqvist som jag begav mig ut för att se om min fula nunna kanske skulle kunna fastna på en bild värd att ha med i deras katalog.

Uppvärmningen för dagen gick av stapeln i Stagger Lee-taket i Bro. Kanske kunde vi ha valt någon lämpligare för särskilt uppvärmd var jag inte när jag började dra mellan greppen på den fantastiska Henry Lee. Jag fick med visst besvär till samtliga moven, sånär som på ett konstigt och avigt avlåsningsflytt runt ett bryt upp till kanten (Tror det var mest fegehet som hindrade mig att göra den rörelsen) så visst kommer det att gå att sända den förr eller senare.

Tompa visade verkligen framfötterna hela dagen och inledde det hela där i Bro med att tre gånger klättra från start genom, vad som nog bör uppfattas som, cruxet på Henry Lee för att bli avspottad på sista movet innan kanten, också de tre gånger. Surt men ett tveklöst bevis på att garanti kan utlämnas till nästa visit.

När vi alla var nöjda med diverse resultat, eller som för min del försök till att få resultat, av timmen i Bro styrde vi kosan vidare mot Boxvik.

Tomas gör de andra svåra
movet i sitten till B.R.B

Det som lyfte min dittills totalt misslyckade dag ur ett rent klättermässigt perspektiv var att få till alla moven i sitten till Walkers Budda Rhubbarb Butter. Dock måste det nog ändå betraktas som en klen tröst i sammanhanget med tanke på hur mycket smisk själva ståstarten gav mig. För vad har man för nytta av att från arslet kunna ta sig upp till en ståstart som man inte gör what so ever...

När Tompa och jag stött oss blanka på sitten och Patrik samlat ihop 10 gigabyte bilder avslutade vi dagen med en tour bland blocken och Tomas hjälpte mig att få lite bättre koll på vad som finns att göra i de gigantiska stenröset. Tack!






/DO

Sunday, October 4, 2009

Äntligen bilder

Har varit ganska dåligt på fotofronten här den sista tiden. Mycket text men tyvärr lite för lite av den visuella varan. Och eftersom en bild säger mer än tusen ord så tackar jag Fredrik allra ödmjukast för att jag med hjälp av hans bilder kan spara in svinigt mycket skrivande.




Har lyckats hålla mig i skinnet och fått till hela tre dagars sammanhängande vila. Jag hoppas det ska hjälpa mig i kampen mot diverse ömmande kroppsdelar. Och nu stundar en ny vecka inför vilken jag har en del förväntningar. Allt har ju inte riktigt gått som planerat de sista och jag hoppas snart det hela vänder.





/DO

Friday, October 2, 2009

Fotosession #2

Fortfarande helt ur slag och utan lön för mödan med allt slit på diverse problem. Detta om man bortser från några fantastiska bilder av Fredrik som togs under gårdagens fotosession. Tyvärr blev det inte många urtoppningar som kunde förevigas. Hade i stort sett blodande hål på fyra fingrar efter bara någon timmes klättrande...

Snart blir det en veckas vila i förhoppningen om att hela min överansträngda kropp...

Kolla Fredriks blog med smakprover utav gårdagens resultat...




/DO

Sunday, September 27, 2009

Alla utom jag...

Just nu känns det som att alla är ute och sänder utom jag. Jag är ute, det är de inget snack om och troligen ingen skillnad på heller men varför kan inte jag rapportera in nya erövringar i den ärade och allsmäktiga databasen 8a.nu efter var och varannan session. Vännerna från all around fyller på sina scorecards i en sådan fart att man kan börja undra hur dom någonsin hinner med något annat än att sitta och knappa in graderna på sina bestigninar från när och fjärran.

Kanske överdriver jag en smula. Inte många ascents hör jag om från fjärran och hittills har jag åtminståne hunnit med att följa takten av inrapporteringar, blogguppdateringar och filmposter, såvida jag inte hållit mig helt isolerad för många dagar i rad. Men det som svider är att det inte känns som jag direkt bidrar till det hela. Och för att inte behöva klättra helt utan hud och för att musklerna inte ska släppa helt från sina fästen kör jag fortfarande varannan dag på´t upplägget men jag börjar undra hur jag någonsin ska kunna matcha min ticklist för året utan att snart börja klättra dygnet runt.

Har i alla fall 15 problem i och kring GBG som jag vill få gjort men ännu knappt hunnit prova. Sammanlagt har jag nog 115 problem jag vill göra bara på den här sidan landet och så fort den stundande älgjakten är över kommer jag dra på i varje fall tre kortare inlandsresor. Åland (knappt värt att kalla utlandsresa), Västervik, Kjuge och Linköping lockar. Dyrbar tid kommer att gå förlorad för att jag ska åka iväg dra på mig ytterligare projekt...

Ovan på allt har jag också blivit ordinerad minst en veckas vila i samband med en tiodagars voltarenkur för att råda bot på en handled som inte velat vara riktigt med när det ska crimpas och nypas riktigt hårt... Suck, nu får jag ta tag i det här...

Imorgon blir det "vilodag" och jag ska försöka låta kreationen flöda i och med fortsatt boulderbygge på Domen...





/DO

Wednesday, September 23, 2009

Hektiska dagar

Just nu går det undan i en rasande fart. Jag har fått det ärofyllda uppdraget att bygga om problemen på Domens boulderväggar och då framförallt dom på downstairssektionen. Måndagen var tuff. Jag jobbade i stort sett non-stop 12-21 och fick upp totalt typ 9 problem. Det är vad jag kallar effektivitet. En duktig byggare hade på den tiden säkert byggt 90 problem. Men kul är det. Jag kan bara hoppas folk kommer tycka det är lika kul att klättra på problemen som jag tycker det är att bygga dom och att det förhoppningsvis lönar det sig att jag lägger lite extra tid på de hela. Så åk dit, prova, och döm ut...





Henke provkör

I går morse när jag vaknade kändes det som jag blivit överkörd av en ångvält. Jag var så jävla öm i varenda liten kroppsdel. Troligen var det allt rännande upp och ner för stegar som gått så hårt åt min ömtåliga kropp. Och till råga på det bestämde jag med Tompa och Bummel att vi skulle ses på Hälsö för lite B trots att regnet utanför mitt fönster bokstavligen öste ner. Det var kanske inte så konstigt att jag hade väldigt små förhoppningar på dagen när jag tuffade ner mot GBG, dels då på grund av min stukade kropp men kanske mest för att vädret var sämre än något annat jag någonsin innan kunnat föreställa mig att försöka klättra ute i. Men väl ute på öarna höll det upp och vi fick till en riktigt go session.

Efter en helt klart olämplig uppvärmning på någon brutalt fingrig slabb som jag vart upplurad på nöp vi tag i crimparna på Trolltider lågstart. Tompa och Bummel hade snöat in på en beta med vilken jag var helt blank. Efter ett otal försök insåg jag att ett mirakel skulle krävas för att jag skulle få bestiga problemet på det viset och då jag inte var på humör för att stå och vänta på några sådana bestämde jag mig för att prova något som från sidan såg ut att vara helt out of the box men väl på kändes klockrent för mig. Lyckades efter ett par försök göra dynon genom halva problemet, men var väldigt osäker på om jag någonsin skulle kunna time´a den från start. Jag lyckades med visst besvär få kontroll på den svinigt balansiga etablering och kunde göra första movet för att etablera mig för hoppet och jag gjorde säkert 5 försök där jag hade tillräckligt med häng på kanten för att kunna göra den men fann mig var gång åter på paddan helt ovetande om varför jag inte var i fart med att mantla istället för att stå där.


Tillslut fick jag dock allt att stämma och genom någon på gränsen till four points loose manöver lyckades jag sprattla upp båda händerna på kanten och kunde på så vis hänga pendeln och toppa den. By then hade jag i stort sett gjort hål på alla fingertopparna och la därmed ner klättringen för dagen. Tompa och Bummel vilka till en början hade varit väldigt skeptiska till min beta och mer eller mindre kunnat utlova garanti på att göra den på deras vis bytte beta när dom såg att det kunde gå genom dynon. Tyvärr förblev båda kvar på marken trots många bra häng i kanten genom försök med båda betorna. Nästa gång kan dock garanti utlovas på riktigt. Tack för en go dag boys!






/DO