Sunday, July 3, 2011

Även dalahästar har känslor - Filmen

Dalahästen i Häller är ett väldigt fint problem, kanske ett av dom bästa jag gjort i Bohuslän. Kul klättring på sten vars kvalité jag har svårt att föreställa mig skulle kunna bli mycket bättre. Svårt är det också, trots att rörelserna inte är särskilt invecklade. I kort handlar det om att dra mellan stora lister på en brant vägg utan att tappa fötterna och egentligen är det bara ett move, det tredje, som biter ifrån. När väl det är gjort gäller det bara att hålla tungan rätt i mun på den lite lurig men framförallt rätt obehagliga mantlingen. Besöket innan gången då jag gjorde problemet backade jag av på just den. Detta då jag utan spot kände att jag inte ville chansa och riskera ett ryggplask ner i de stenar och rötter som utgör landningen. Kvällen då jag gjorde problemet hade jag Masterspot-Freddy i ryggen och efter att han först, mer eller mindre, lyft mig upp till toppen för att jag skulle få göra mantlingen gick problemet ner i första presset. Tack Fredrik!

Vad beträffar svårigheten kan jag såhär i efterhand tycka att 7B är en aning snålt. Det kändes förvisso ganska lätt när jag väl gjorde den, men hur många svåra problem har inte känts lätta när dom väl gått ner. Jag har sett flera starka klättrare stångas med den här bouldern utan framgång och jämfört med mycket annat jag gjort tror jag inte att den skulle skämmas för 7B+. Det är å andra sidan bara min uppfattning och eftersom tidigare bestigare, så vitt jag vet, inte yttrat sig om graden antar jag att dom varit ense om att 7B passar bra. Egentligen är det sak samma. Problemet blir varken bättre eller sämre med eller utan plus och huvudsaken är att det, som sagt, är ett superfint problem som alla borde åka och göra!



/DO

1 comment:

martin said...

Om man ska gradera på hur du klättrar, så får din eleganta och lediga stil graden att sjunka till 5a !

/ m