Två tredjedelar av jorden runt i en kundvagn

Idag har jag varit ute i skogen med Henke i stort sett hela dagen och njutit av vad som inte kan sägas vara något annat än ett fantastisk vinterväder...

Det hela började med att Henrik fått frikort från familjen för dagen och med det letat sig upp hit till Bohuslän. Höstens ticklist är för bådas del inte som planerat avklarad utan fortfarande i stort sett orörd och beslutsångest kring vart vi skulle spendera dagen var minst lika stor som massan problem vi ville få avklarat. Vi började i alla fall med en kort tur till Hogen där jag inledde dagen på värsta tänkbara vis med att behöva lägga typ 4 försök på någon ny klassisk 6B-arete/prow som i själva verket inte är något annat än lätt när man väl klättrar som man ska. Arg som ett bi ställde jag in mig på ännu en dag kantad av misslyckande men efter att ha lämnat helveteshöjden för att bege oss till Lyse skulle det hela visa sig vända.

Henke hade mycket han ville ta tag i på Jorden runt-blocket så det var givet att det var där vi slog oss ner. För min del kändes det inte som att det fanns så mycket att välja på annat än att ta sig an Henriks gamla klassiska skapelse Jorden runt i en Kundvagn. Och det var med efterdyningar från den här kvällen med Magnus som jag klev på inställd på att i stort sett inte kunna röra mig mellan greppen. Döm då av min förvåning när jag efter bara några försök fan mig själv hängades 15cm under kanten i fullfärd med att försöka lösa sista cruxrörelsen. Givetvis slutade det som alltid annars med att jag två sekunder efter att ha insett detta stod åter på marken. Enda skillnaden nu mot annars var att jag istället för att svära och sura studsade av glädje över att ha tagit mig så högt upp på problemet jag trott jag aldrig skulle kunna göra.

Stackars Henke hade svårt att brottas med kylan och utöver en flash av areten i Hogen, två nedvärmnings-promenadbestigningar av Dubbelareten och ett riktigt bra dagsflash-försök på "Jorden runt..." fick han inte så mycket uträttat. Men lite får han nog skylla sig själv som lämnade understället i bilen...

För övrigt har Uddevalla förgyllts med ett träningsredskap åt vilket jag glädjer mig på gränsen till overkligt mycket. En Moonwall. På tisdag ska den invigas och jävlar vad jag ska klättra på den. Det är nästan så att jag drar mig lite för att åka ifrån den och till fontan...

/DO