Den stora draken

Molnen som för stunden cirklar över Nemours och Fontan är inte direkt ljusa och det gäller att passa på att smita ut mellan skurarna om man överhuvudtaget vill få klättra något alls. Och jag måste säga att det finns roligare saker att ägna sig åt här i livet än att sitta och uggla på ett skabbigt roadside-hotell vilket jag numera gör sedan mina tidigare resekamrater lämnat mig åt mitt öde. Tiden börjar bli knapp och stressen över hur mycket jag mer jag vill göra och hur lite tid det är kvar innan kosan styrs öster ut gör varje minut ovärderlig.

Vad som fått mig att överleva ännu en dag i den här gudsförgätna hålan var de två timmarna innan regnet under Big Dragon i Petit Bois med Neil. Det var Neils andra session på problemet och sedan han berättade om den och betan han hittat har få saker lockat så mycket som att få prova den. Den höga graden skrämde mig till en början lite men efter en halvtimmes arbete eller så hade jag ändrat uppfattning. Som jag upplever den är att allt man behöver göra är en 7A in i vad som uppskattningsvis är ett dynamiskt enmoves-7B+ avslut. Givetvis är det inget man skojar bort utan det är förstås väldigt, väldigt hårt och jag har inte den minsta förhoppning om att kunna göra den innan jag ska härifrån men med mer tid känns det som ett problem jag kan göra. Tyvärr kan det på samma gång vara att jag inte har mer i mig än de jag gav idag. Många gånger kan ett problem kännas mycket möjliga första gången man är på de för att vid nästa tillfälle visa sig bita ifrån lika mycket om inte mer än gången innan. Jag har dock svårt att tro de om denna då jag är ganska övertygad om att sista movet går att göra med Neils beta och att har jag allt annat på den gjort. Det är bara en fråga om tid för att lära sig sista rörelsen och om att ha tillräckligt mycket att ge när man väl kommer dit upp från start. Det vore kul att prova den en gång till innan jag åker härifrån men jag tvivlar på att den är värd att offra mer tid på den här gången.

Det börjar bli mycket folk i skogen nu, lite för mycket här och var. Jag har extremt svårt för att behöva köa till problem och att ha skaror med folk omkring mig och områden som Cuvier, Sabots, Isatis med flera börjar nu bli outhärdliga. Något som i sig är ganska bra då det tvingar en till att upptäcka nya områden.

På lördag kommer Henke med familj ner och räddar mig från helvetes-hotellet jag sitter inlåst på och jag ser oerhört mycket fram emot de veckor jag kommer få med dom innan jag drar vidare till Schweiz. Jag ska bara överleva 3 dagar till här sedan blir det stordåd med Familjen Senderlöv!






/DO