Monday, June 14, 2010

Djungeläventyr

Det känns en aning mediokert att komma med ytterligare ett sånt här reseberättelse-inlägg från ännu en dag som vilken som helst men vad annat har jag att skriva om?!
Lite oväntat så lyckades jag få två lediga dagar i rad i och med helgen och jag försökte så gott jag kunde att på bästa möjliga sätt ta vara på det båda dagarna. Ångesten var stor över att behöva ta ett beslut kring vart man skulle bege sig i hopp om att finna torra boulders i en ruskväder-pinad omgivning såsom denna. Peter föreslog på fredagskvällen Borås och där Almenäs och då jag spenderat väldigt lite tid där (En blöt och mörk kväll sent i höstas) kändes det som en klockrent destination.

När jag på lördagen begav mig söderut såg det hela inte direkt ljust ut. Jag mötte upp med Walker, Peter och Peter vid Djungelgympa i Mellby, lagom i tid för att hinna se Walker bestiga det numera klassiska problemet. Jag och Peter (Erhard) satte oss kort därefter i bilen och styrde vidare genom ett otal regnskurar mot Borås.

Väl på plats låg regnet i luften men det höll fortfarande upp och efter visst torkningsarbete var både Tuppjuck ss och den mycket vackra Endless Possibilities mer än torra nog för att vi skulle få nypa. Jag besteg den förstnämnda efter lite uppvärmning på moven och Peter skavde beta på Endless... Regnet kom och gick och vi valde efter en stund att förflytta oss till ett lite nederbördssäkrare hål.  


Jag upplevde min packning som en aning optimistisk i förhållande till terängen. En Mondo, en Impact zone och en instegspadda samt två väskor innehållande skor, krita och kameror är i överkant för vad man kan ta sig omkring med och det hela slutade med att jag rullade min packning med samtliga pinaler invirade i Mondon framför mig för att på så vis ta mig fram mellan problem i den mycket ogästvänliga terrängen.

Vi letade oss fram till problemet Myrornas krig vilken jag efter lite beta-letande lyckades klättra, inte bara en utan två gånger. Detta till följd av att när jag första gången i stort sett mantlat färdigt och mer eller mindre stod raklång uppe på blocket slant med min vänstra fot och bjöds på en resa utför slänten jag sent ska glömma. Och även om jag egentligen kanske redan klättrat problemet hade jag ju inte sänt enligt boken och rätt ska vara rätt, är man inte ända uppe har man inte heller inte tickat. Jag lyckades samla mina, efter fallet förstörda, nerver och klättrade alltså problemet igen. När jag åter kom till manlingen var det inte helt utan att jag mindes tillbaka fem minuter och jag tror aldrig tidigare att jag har varit så rädd för att göra en så lätt mantling.

Vi tågade vidare över stock och sten till ett av de finare problemen jag sett här på väskusten (Om nu Borås kan sägas tillhöra denna), Hoot and Hollar. Peter repeterade trots regnstänk och det fick avsluta vår dag. Regnet tog i lagom till dess att vi samlat våra saker och börjat traska genom hygget-sektorn och väl framme vid bilen var båda plaskblöta.

Dag 2, söndag, mötte jag upp med Kalle Reichenberg för att prova dom fina areterna i det lilla området Sivik utanför Lysekil. De två lite lättare åkte ganska snabbt och lätt ner under uppvärmningen men när det kom det till att försöka göra Hunter S Thompson  tog det tvärstopp. Kan någon som vet förklara hur fan man ska bära sig åt för att komma upp?


Också den fantastiskt snygga men obeskrivligt smärtsamma sprickan, Learning from Las Vegas, tog vi oss an efter att ha gett upp föregående problem men inte heller där kom vi oss upp. Eftermiddagen avrundes med en tur till ett ganska blött Häller, varifrån inget nytt kan rapporteras.

Eventuellt kommer det att ramla in lite fler bilder och kanske någon film från helgen och det inte bara här utan också - här!



/DO

1 comment: