Den nya vilodags-aktiviteten är att ägna sig åt slabbklättring. En idé jag fick efter att tröttnat på långa, sega vilodagar i giten i kombination med allt för många och svåra slabbar på ticklisten som det aldrig blir att man tar tag i att försöka få gjort. Greppen på slabbarna här i Font är oftast så små att det endast går åt hud där man aldrig sliter den annars och sällan är det särskilt fysiskt ansträngande. Alltså fungerar de utmärkt till att nöta på dagar då man normalt sett skulle suttit hemma för att musklerna ömmar eller huden är för tunn.
crimparna gå hårdare åt huden än jag räknat med och efter inte
allt för många försök fick jag ge upp. Inte för att jag kanske
skulle kommit upp om jag fortsatt, för fan vad svår
den är. Foto: Emil Rylander.
/DO
No comments:
Post a Comment