Alla utom jag...

Just nu känns det som att alla är ute och sänder utom jag. Jag är ute, det är de inget snack om och troligen ingen skillnad på heller men varför kan inte jag rapportera in nya erövringar i den ärade och allsmäktiga databasen 8a.nu efter var och varannan session. Vännerna från all around fyller på sina scorecards i en sådan fart att man kan börja undra hur dom någonsin hinner med något annat än att sitta och knappa in graderna på sina bestigninar från när och fjärran.

Kanske överdriver jag en smula. Inte många ascents hör jag om från fjärran och hittills har jag åtminståne hunnit med att följa takten av inrapporteringar, blogguppdateringar och filmposter, såvida jag inte hållit mig helt isolerad för många dagar i rad. Men det som svider är att det inte känns som jag direkt bidrar till det hela. Och för att inte behöva klättra helt utan hud och för att musklerna inte ska släppa helt från sina fästen kör jag fortfarande varannan dag på´t upplägget men jag börjar undra hur jag någonsin ska kunna matcha min ticklist för året utan att snart börja klättra dygnet runt.

Har i alla fall 15 problem i och kring GBG som jag vill få gjort men ännu knappt hunnit prova. Sammanlagt har jag nog 115 problem jag vill göra bara på den här sidan landet och så fort den stundande älgjakten är över kommer jag dra på i varje fall tre kortare inlandsresor. Åland (knappt värt att kalla utlandsresa), Västervik, Kjuge och Linköping lockar. Dyrbar tid kommer att gå förlorad för att jag ska åka iväg dra på mig ytterligare projekt...

Ovan på allt har jag också blivit ordinerad minst en veckas vila i samband med en tiodagars voltarenkur för att råda bot på en handled som inte velat vara riktigt med när det ska crimpas och nypas riktigt hårt... Suck, nu får jag ta tag i det här...

Imorgon blir det "vilodag" och jag ska försöka låta kreationen flöda i och med fortsatt boulderbygge på Domen...





/DO