Utomhusklättring i duggregn is da shit

Är precis hemkommen från Dals-Ed dit jag styrde kosan igår för att klämma på lite andra boulders än mina egna och dom längre upp i Bohuslän. Det var i Ed det hela började med att man klängde omkring på en jävla vertvägg med 30 sedan länge utslitna plastbitar i över ett år innan man kom på att det där med utomhusklättring är grejen och begav sig i sökandet efter potentiella boulderproblem - Just det, ni debatörer på 8a.nu som pratar för de onda plastbitarnas sida - Utomhus is da shit. Nä, skämt å sido, min åsikt om det där är att jag tycker ni ska sluta kasta skit på varandra och dra ut, in eller vart ni nu vill och klättra istället för att sitta framför en plåtburk och göra er ovän med folk över en fråga ni aldrig kommer enas om. Vissa gillar plast andra gillar sten och så är det bara så tillbaka till verkligheten.

Det är ialla fall just sökandet efter potentiell bouldering runt Ed, främst genom Tomas Bovinder som gör att jag kan återvända upp till skogarna och ha lika roligt som jag hade när jag läste på skolan.

Den höga och exponerade Will to live,
Furukullen

Denna gång blev det en kort visit men jag kände att det räckte. Båda dagarna var det ganska fuktigt och klättringen gick inte riktigt som jag ville. Jag blev fort väldigt sliten och det var egentligen bara de första två timmarna på Tisdagen som jag fick klättra utan skavanker på min klena kropp. Bland annat uppdagade sig efter ett tag flera små hål här och var i mina ömma händer vilka kan se obetydliga ut men damn vad ont dom gör.

Det jag beskriver ovan låter som en fet ursäkt för att jag klättrat galet dåligt i två dagar och jag vet inte om så är fallet. I alla fall gjorde jag bara lättare problem båda dagarna och allt som jag upplever som hårt för mig ville inte ner denna gång.

Complicator på Furukullen

Foto: Jim Bruce

Mr. Jim Bruce var den enda som tog sig tid och hakade på mig ut men dag 2 var det efter viss övertygelse. Jim ville inte gå med på att det med framgång går att klättra ute i duggregn men han blev överbevisad när vi på onsdagftermiddagen gjorde en impulsresa till Furukullen en mil utanför Ed.

Jim skickar Complicator

Trots blöta uttoppningar hade vi väldigt roligt på Furukullen som enligt mig är något av de bästa som Ed har att erbjuda. Framförallt ska man göra ett besök om man gillar höga linjer och att utsätta sig för dödsångest.

Jim dynar slopen på Furubullen

För att sammanfatta det hela var det trevligt att få återse gamla goda vänner och också lära känna ett gäng nya gangsters så trots att jag failade på klätterfronten var det väldigt trevligt att vara tillbaka.

Vill ni se vad gjorde får ni kolla min Logbook på 8a.nu


/DO