Snart beger sig Jimmy tillsammans med Klas och Sammy ut på äventyr i Europa så det kommer dröja ett tag innan man återser dem. Därför hade jag och Jimmy bestämt att vi skulle ses uppe hos mig och umgås lite innan de ger sig av. Vi hade hoppats på att få hänga ute några dagar över helgen men ett omfattande snöoväder under Lördagförmiddagen satte stopp för våra planer. Istället fick det bli Fabben under Lördagen och ytterligare en Söndag på Domen.
Igår, måndag däremot var vädergudarna på bättre humör och på morgonen när vi vaknade och tittade ut såg det riktigt lovande ut. Jimmy hade länge velat besöka Häller så efter en bastant frukost var det dit vi styrde kosan.
Väl där efter att ha värmt upp tog det inte lång tid innan det var slut på detta besök då oturen skickade Jimmy rätt i skarven på min Mondo när han hoppade av den höga okända 6A-slabben.
- Jag tror jag bröt foten, sa Jimmy.
- VA!!!
Efter att jag fattat att han menade allvar slet jag av honom skon och hans fotled hade efter några sekunder samma färg som ett övermoget blåbär och en omkrets som mina lår. Jag ringde 112 och efter 20 minuter dök en ambulans upp. Deras rädlsa för lera och att behöva smutsa ner sina fina reflexkläder påskyndade inte direkt deras approach till "olycksplatsen".
Efter att vi blivit förda till Lysekils sjukhus visade det sig som väl var att foten inte var bruten utan att det var en kraftig stuckning och eventuellt en spricka. Under tiden vi väntade på att få prata med en läkare fick Jimmy ett SMS från Sammy som löd "Jag tror jag fått halsfluss. Varför händer detta nu. Hur går det hos Daniel".
- Jag tänker inte svara! muttrade Jimmy.
Jag förstår honom, tre dagar till avresa : (
Hoppas bara att det löser sig för dem.
Jag måste säga att jag blev lite besviken på amulanspersonalen. Det känns som de var lite nonchalant...Men, men vad vet jag, dom kanske agerade helt korrekt. Ett stort tack ska dom iaf ha för att de kom till vår undstättning.
Själv har jag åkt på influensan så det blir inte någon klättring på några dagar för mig heller...
Aint life grand!
/DO
Tuesday, February 5, 2008
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
6 comments:
Tja, folk som ringer 112 för en stukad fot kanske inte skall vänta sig alltför stor entusiasm och brådska från ambulanspersonalen.
Tjena "anonym". Grejen var ju den att vi inte visste ifall foten var bruten och eftersom den svullnade väldigt fort och blev BLÅ så var det mkt som tydde på att den kunde vara bruten. Hade vi vetat att foten var stukad från början hade vi antagligen inte ringt...
/DO
Bruten fot. Ambulansen är ingen taxi. Dessa behövs när någon blir akut sjuk. Köra folk med brutna fötter kan taxi göra. Då kanske det finns lediga ambulanser när de behövs.
Så du menar alltså att om någon råkar ut för ett benbrott så ska man inte kalla på ambulans utan en taxi.
Jag vet inte hur man ska bära sig åt vid frakturer för att inte förvärra så det är väll just vid sådana tillfällen som man ska kunna få hjälp? Nu var det ju (som väl var) ingen fraktur denna gång men det visste varken vi eller ambulanspersonalen innan de hade kommit fram och det var ju deras agerande innan dom kom fram som jag blev lite besviken på.
Väl framme gjorde det ett bra jobb...
Sen frågar jag mig var du drar gränsen - När är det "rätt" ringa efter hjälp...
/DO
varför bry sig om en anonym människa?
Nä, borde inte brytt...
Post a Comment